gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
102<br />
KApITEL 6<br />
Den utländska arbetskraften 1945-1965<br />
Den stora efterfrågan på arbetskraft vid krigsslutet medförde att företagen på ett tidigt<br />
stadium började intressera sig för utländsk arbetskraft, som komplement till det<br />
inhemska arbetskraftsutbudet. Möjligheten att få till stånd en omfattande arbetskraftsinvandring<br />
begränsades emellertid av att Sverige förde en restriktiv invandringspolitik<br />
vid krigsslutet. Invandringspolitiken liberaliserades emellertid stegvis<br />
under 1940- och 1950-talen, vilket ökade företagens möjlighet att anställa utländsk<br />
arbetskraft. Parallellt med liberaliseringen av invandringspolitiken genomfördes<br />
dessutom kollektiva rekryteringskampanjer i andra länder.<br />
SAF och LO hade delvis oförenliga intressen när det gällde arbetskraftsinvandringen,<br />
eftersom ett ökat arbetskraftsutbud påverkade den inbördes maktrelationen<br />
på arbetsmarknaden. Dessutom påverkade utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden<br />
respektive parts behov av att utforma olika konkurrensbegränsande hjälpstrategier.<br />
I detta kapitel visas hur SAF:s och LO:s grundläggande intressemotsättningar<br />
påverkade inställningen till arbetskraftsinvandring. Dessutom analyseras parternas<br />
inflytande i den svenska modellen på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på SAF:s<br />
bedömningar och upplevelser. Därigenom kompletteras forskningsläget genom att<br />
arbetsgivarperspektivet lyfts fram gällande dels arbetskraftsinvandringen, dels parternas<br />
inflytande i den svenska modellen på arbetsmarknaden.<br />
6.1 SAF och invandringspolitiken vid krigsslutet<br />
Sommaren 1945 antogs en restriktiv utlänningslag som i stor utsträckning baserades<br />
på mellankrigstidens restriktiva regelverk. Lagen kom att gälla fram till 1954, men<br />
den justerades successivt. I samband med att lagen antogs utfärdade regeringen en<br />
kungörelse om dess tillämpning, vilken fastslog att de immigranter som ville arbeta<br />
eller bosätta sig i Sverige skulle ansöka om visering hos den nybildade Statens utlänningskommission<br />
(SUK). Dessutom skulle ansökan om arbetstillstånd inlämnas<br />
och godkännas innan inresa, en regel som nordiska medborgare och balter undantogs<br />
ifrån. 1<br />
Den restriktiva lagen antogs trots att många företag vittnade om en besvärande<br />
arbetskraftsbrist. Det fanns tre huvudsakliga anledningar till att lagen antogs. För<br />
det första ville man hindra icke önskvärda flyktingar, som nazister och krigsförbrytare,<br />
från att söka fristad i Sverige. Om så skedde befarade regeringen att landets<br />
relation till de allierade segermakterna skulle försämras. För det andra förutspåddes<br />
1 Öberg (1994) s. 48-50; Svanberg (2010) s. 31.
Change language