gupea_2077_29098_3

För det andra bidrog invandringen positivt till arbetskraftsutbudet i nordvästra
Europa, vilket bland annat berodde på att invandrarna hade en annorlunda ålderssammansättning
än den inhemska befolkningen med färre barn och äldre. 22 Totalt
ökade antalet förvärvsarbetande med omkring 400 000 i Sverige från krigsslutet
fram till 1970-talet. 23 Denna ökning kan i stort sett tillskrivas den kvinnliga arbetskraften
och invandrarna.
2.3 Arbetskraftsinvandringen
Som framgått behövde det inhemska arbetskraftsutbudet kompletteras med invandring
i stora delar av Västeuropa. I detta avsnitt presenteras det europeiska migrationsmönstret
under 1800- och 1900-talen och invandringspolitiken i Sverige,
Västtyskland och Storbritannien. Redogörelsen för de nationella vägvalen är av
deskriptiv karaktär, men ger referenspunkter för diskussionen kring invandringen
till Sverige.
2.3.1 Europas migrationsmönster 1850-2000
Europa har sedan mitten av 1800-talet upplevt två perioder med olika migrationsmönster.
Från mitten av 1800-talet fram till 1930-talet var emigrationen större
än immigrationen, medan situationen var den motsatta därefter. Mellan 1820
och 1914 emigrerade närmare 60 miljoner människor från Europa. Flertalet sökte
sig till Nordamerika, men under 1800-talets andra hälft flyttade också en större
mängd människor till Sydamerika. Under 1800-talets första hälft kom emigrationsvågen
framförallt från de brittiska öarna och Tyskland, men under senare delen
av 1800-talet ökade emigrationen från såväl Skandinavien som Sydeuropa. Sammanlagt
emigrerade 1,2 miljoner människor från Sverige till USA från mitten av
1800-talet till det första världskrigets utbrott 1914. Emigrationen från Europa till
USA kan framförallt förklaras av den stora skillnaden i levnadsstandard. Förtjänstmöjligheterna
var goda och reallönerna internationellt sett höga i USA. Följaktligen
minskade incitamenten att flytta till USA när lönenivåerna utjämnades mellan den
europeiska och den amerikanska marknaden. 24
Under mellankrigstiden förde flertalet europeiska länder och USA en restriktiv
migrationspolitik, vilken kan förklaras av bland annat det ekonomiska läget och
främlingsfientlighet. Många länder började också reglera utvandringen, eftersom
man befarade att den egna arbetsmarknaden skulle dräneras på unga och arbetsföra.
Sverige följde denna trend och reglerade invandringen. Följden av den restriktiva
22 Vad invandringen till Sverige beträffar se Lundh (1991) s. 20-21.
23 www.ehl.lu.se Swedish Historical National Accounts 1800-2000; Silenstam (1970) s. 21. Om en
person skulle klassificeras som yrkesverksam krävdes 1945-1970 att man arbetade större delen av en
normal arbetstid, eller åtminstone halvtid. Detta klassificeringssystem gällde fram till 1970, varefter
en person skulle arbeta minst en timme i veckan för att klassificeras som yrkesverksam, se Silenstam
(1970) s. 21; Nyberg (1987) s. 54.
24 Lundh – Ohlsson (1999) s. 8-11; O’Rourke – Williamson (1999) s. 122; Bohlin – Eurenius (2010) s.
533; Hatton – Williamson (2005) s. 11, 51-57, 70.
34