gupea_2077_29098_3

står i fokus. Slutsatserna är alltså framförallt representativa för SAF:s ställningstaganden
och agerande. Resultaten är dessutom enbart representativa för de källor som
har bearbetats i föreliggande undersökning.
1.2 Forskningsläge
En central arbetsgivarorganisations försök att motverka arbetskraftsbrist genom
arbetskraftsinvandring har aldrig tidigare undersökts, vare sig i Sverige eller internationellt.
Stora och heterogena arbetsgivarorganisationer liknande SAF är ovanliga
utanför Skandinavien. Därmed har den internationella migrationsforskningen inriktats
mot andra frågor som exempelvis; migrationsrörelser och invandringspolitiken
i mottagarländerna, 6 anledningen till att människor emigrerar, 7 invandrares
situation i destinationsländerna, 8 invandringens inverkan på den inhemska arbetskraftens
löner och arbetsförhållanden, 9 emigrationens långsiktiga effekter i hemländ-
erna (exempelvis brain drain) 10 och fackliga organisationers invandringspolitik. 11
Även den svenska migrationsforskningen behandlar ovan nämnda teman, men
inom det kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsfältet har man framförallt
fokuserat på de fackliga organisationernas invandringspolitik. I vissa fall berör dessa
studier också arbetsgivarintresset. Nedan presenteras forskning om svensk invandringspolitik
och arbetsmarknadsparternas inställning till densamma. Därtill lyfts
diskussionen om parternas inflytande över invandringspolitiken fram, eftersom den
aspekten är relevant för analysen av den svenska modellen på arbetsmarknaden.
1.2.1 Arbetskraftsinvandringen och arbetsmarknadens parter
Flera studier har uppmärksammat arbetskraftsinvandringen före 1945. Den samlade
bilden inom denna forskning är att arbetsgivare rekryterade utländsk arbetskraft,
vilket fackföreningarna motsatte sig. Anledningen till det fackliga motståndet
var rädslan för att invandrarna skulle acceptera sämre anställningsvillkor än den
inhemska arbetskraften samt främlingsfientlighet. Motsättningen mellan arbetsmarknadsparterna
beträffande invandringen ses i flera studier mot bakgrund av det
oroliga läget på svensk arbetsmarknad under 1900-talets första hälft. 12
Rättssociologen Joachim Nelhans analyserar i Utlänningen på arbetsmarknaden
framförallt invandringspolitikens utveckling, men han berör också i vissa delar
6 Hammar (1985a); Hollifield (1992); Hollifield (2000); Hirschman m.fl. (1999); Castles – Miller
(2003); Hatton – Williamson (2005); Zimmermann (2005).
7 Gould (1979); Massey m.fl. (1987); Borjas (1989); Hatton (1995); Hammar – Tamas (1997);
Chiswick (2000).
8 Hirschman m.fl. (1999); Castles – Miller (2003).
9 Borjas (1999); Chiswick (2000).
10 Carrington – Detragaiche (1998); Chiswick (2000); Castles – Miller (2003); Hatton – Williamson
(2005).
11 Kindleberger (1967); Castles – Kosack (1973); Katznelson (1993); Penninx – Roosblad (2000).
12 Invandringen under 1900-talets första hälft behandlas av Hammar (1964); Olsson (1987); Olsson
(2008); Svanberg – Tydén (1998); Olsson (1995); Horgby (1996); Blomqvist (2006).
14