gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
taninvandringen reglerades, trots SAF:s protester, vägrade man således att ställa<br />
sig bakom ett organisationstvång. Fackförbunden kunde emellertid använda sin<br />
makt över de kollektiva rekryteringsaktionerna och tvinga SAF:s medlemsförbund<br />
att sluta avtal om organisationstvång, vilket SAF såg som en utpressningstaktik.<br />
Följaktligen rådde inget samförstånd i den aktuella frågan. Partsstriden om den<br />
utländska arbetskraftens fackliga organisering är som synes ytterligare ett exempel<br />
på LO:s stora inflytande över arbetskraftsinvandringen.<br />
8.5 Den svenska modellen på arbetsmarknaden<br />
SAF och LO hade ett gemensamt intresse av att bidra till ekonomisk och industriell<br />
tillväxt under den studerade perioden. En förutsättning för att detta skulle kunna<br />
uppnås var bland annat att arbetskraftsutbudet utökades. Därmed samverkade<br />
arbetsmarknadens parter för att öka arbetskraftsutbudet bland annat genom kollektiva<br />
rekryteringsaktioner i utlandet och genom samverkan i Arbetsmarknadens<br />
kvinnonämnd. SAF och LO tog alltså ett brett ansvar för arbetskraftsförsörjningen<br />
och samverkade genom förhandling. Mot denna bakgrund är en rimlig slutsats att<br />
den svenska modellen på arbetsmarknaden präglades av en samförståndsanda, vilket<br />
påvisas i ett betydande antal studier.<br />
Samtidigt fanns det en grundläggande intressemotsättning mellan SAF och LO<br />
när det gällde arbetskraftsutbudet och arbetskraftsinvandringen. Utifrån en kartellaspekt<br />
kan vi förvänta oss att försäljningskartellen LO agerade och argumenterade<br />
för en utbudsbegränsning på arbetsmarknaden, därför att det stärkte förhandlingspositionen<br />
mot köparen. Dessutom behövde inte försäljningskartellen använda en<br />
stor mängd konkurrensbegränsande hjälpstrategier om efterfrågan på arbetskraft<br />
var större än utbudet. Vi kan därmed förvänta oss att inköpskartellen SAF agerade<br />
och argumenterade för en utbudsökning på arbetsmarknaden, eftersom det stärkte<br />
förhandlingspositionen mot säljaren. Dessutom minskade behovet av konkurrensbegränsande<br />
hjälpstrategier om arbetskraftsutbudet var större än efterfrågan. Dessa<br />
förväntningar uppfylldes i stor utsträckning under den studerade perioden, vilket<br />
innebär att det fanns en tydlig konflikt mellan SAF och LO.<br />
Konflikten gällande arbetskraftsutbudet och immigrationen visade sig vid ett<br />
flertal tillfällen under den studerade perioden. Detta har i stort sett inte uppmärksammats<br />
tidigare, vilket sannolikt beror på att material från arbetarrörelsens arkiv<br />
har bearbetats. Eftersom LO hade en nära relation till regeringen och ett stort inflytande<br />
över AMS lyckades man begränsa utbudet på arbetsmarknaden. Regeringen<br />
och AMS stöttade alltså försäljningskartellens utbudsbegränsning, medan inköpskartellens<br />
vilja nedprioriterades eller ignorerades. Detta talar för att fackföreningsrörelsen<br />
hade en positiv bild av den svenska modellen på arbetsmarknaden, vilket<br />
har påverkat bilden av partsrelationen i litteraturen. En genomgång av material<br />
från SAF:s arkiv visar att partsrelationen var mer infekterad än vad som tidigare<br />
påvisats. Arbetsgivarnas negativa syn på maktrelationen i den svenska modellen<br />
på arbetsmarknaden kan visserligen ses som retorik i kampen mellan arbetare och<br />
kapital i folkhemmet. Å andra sidan finns det flera konkreta exempel på att SAF<br />
159
Change language