gupea_2077_29098_3

dre konjunkturdämpningar 1952 och 1957-1958. 1950- och 1960-talen präglades
således av ekonomisk stabilitet. Slutet för perioden av hög tillväxt i Europa brukar
ofta dateras till den första oljekrisen 1973, men problemen för den europeiska industrin
startade dessförinnan. Under 1960-talet ökade den internationella konkurrensen
och vinstnivåerna sjönk inom stora delar av industrin, vilket resulterade i en
minskad ekonomisk aktivitet och ökad arbetslöshet i bland annat Frankrike och
Storbritannien. Med en förhoppning om att förbättra industrins resultat genomfördes
storskaliga produktionsrationaliseringar, men dessa lyckades inte överbrygga
problemen inom vare sig den europeiska eller den svenska industrisektorn. Redan
under 1960-talets andra hälft blev det följaktligen uppenbart att den industriella
och ekonomiska tillväxten bromsade in i Sverige och årtiondet avslutades med ett
stort underskott i bytesbalansen. Konjunkturnedgången 1971-1972 blev dessutom
djupare än väntat och arbetslösheten steg. Resten av 1970-talet blev ett besvärligt
årtionde för såväl Sverige som övriga Europa med hög arbetslöshet och inflation
samt omställningsproblem inom industriproduktionen. 11
Den kraftiga ekonomiska och industriella tillväxten under 1950- och 1960-talen
ledde till att sysselsättningen ökade. Arbetslösheten pressades därigenom ned till
historisk sett rekordlåga nivåer. 1950-1970 uppgick arbetslösheten till i genomsnitt
3,3 procent i Västtyskland och 1,9 procent i Storbritannien, medan motsvarande
siffra var 1,8 procent i Sverige. Därmed kom sysselsättningen att betecknas som full
i stora delar av Västeuropa. Antalet förvärvsarbetande ökade inom såväl industri-
som servicesektor. Däremot minskade antalet sysselsatta inom agrarproduktionen
kontinuerligt. Noterbart är att antalet anställda inom industrin fortsatte att växa
fram till mitten av 1960-talet, därefter minskade antalet industriarbetare successivt.
Servicesektorn visade en närmast spegelvänd bild med kraftigt ökad sysselsättning
från 1960-talet. Detta var en trend som kunde skönjas i hela Västeuropa. 12
2.2 Arbetskraftsutbudets förändring
Den industriella expansionen gav ett högt efterfrågetryck på arbetsmarknaden och
många västeuropeiska länder ställdes inför svårigheten att frambringa tillräckligt
med arbetskraft under 1950- och 1960-talen. Förmågan att tillgodose företagens
efterfrågan på arbetskraft begränsades av att födelsetalen varit låga i många länder
sedan mellankrigstiden, vilket fick långsiktigt negativa återverkningar på arbetskraftsutbudet.
Dessutom hade en betydande andel av den arbetsföra befolkningen
dött under krigsåren. 13
11 Tipton – Aldrich (1988) s. 112; Crafts – Toniolo (1996) s. 7; Schön (2010) s. 321-323; Magnusson
(1997) s. 473-477.
12 Schön (2000) s. 336, 376-377; Lundh (1991) s. 29; Maddison (1987) s. 689; Crafts – Toniolo
(1996) s. 4-5; Singh (2008) s. 1; Mitchell (2003) s. 167-168; Tipton – Aldrich (1988) s. 172-173.
13 Tipton – Aldrich (1988) s. 166-187; Schön (2010) s. 320-321; The Population of The Federal Republic
of Germany (1974) s. 36.
30