gupea_2077_29098_3

ingen under 1970-talets första hälft. Arbetskraftsinvandringen från Finland hade
varit omfattande under i stort sett hela 1950- och 1960-talen. 33 Genom omläggningen
av invandringspolitiken ökade LO:s makt över arbetskraftsinvandringen
enligt Hammar, vilket medförde att fackföreningsrörelsen kunde stoppa den utomnordiska
arbetskraftsinvandringen 1972. 34 Yalcin menar att SAF accepterade
regleringen av den utomnordiska invandringen, men han har inte bearbetat ett
adekvat källmaterial för att kunna identifiera arbetsgivarståndpunkten i den aktuella
frågan. 35
Kravet på en striktare invandringspolitik föregicks av en debatt som fördes i bland
annat fackföreningspressen. Denna debatt har uppmärksammats av såväl Lundh
och Ohlsson som Johansson. Kritiken berodde på att invandringen förändrades
under 1960-talet. Fler individer än tidigare sökte sig till Sverige och en betydande
andel av dessa kom från Balkanområdet. Den stora invandringen befarades bland
annat hota den fulla sysselsättningen. 36 LO:s upplevelse att den fulla sysselsättningen
äventyrades när invandringen ökade påvisas även av ekonomhistorikern Torbjörn
Lundqvist. 37
Den invandringspolitiska omläggningen under 1960-talet innebar att de kollektiva
rekryteringsaktionerna återupptogs, medan den utomnordiska spontaninvandringen
begränsades. Nelhans visar att fackets makt över den utomnordiska
invandringen stärktes inom ramen för de kollektiva rekryteringsaktionerna, medan
arbetsgivarnas åsikt sällan beaktades. 38 Denna slutsats drar också Dennis Frank i
Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen. 39 Svanberg har genomfört en fallstudie
vid Svenska fläktfabriken i Växjö och menar liksom Frank och Nelhans att LO
hade ett betydande inflytande över AMS beviljande av arbetskraftsöverföring och
arbetstillstånd under 1960-talet. 40
Yalcin och Svanberg framhåller att LO ställde krav på facklig organisering när
utländsk arbetskraft skulle överföras under 1960-talet. Yalcin menar att SAF tillmötesgick
fackförbunden i denna fråga och Svanberg ser det som ett tecken på
samförståndsandan mellan parterna på arbetsmarknaden. De drar emellertid denna
slutats utan empiriska belägg i form av exempelvis källmaterial från SAF:s arkiv. 41
Vissa länder som exempelvis Västtyskland och Schweiz införde utpräglade gästarbetarsystem
under undersökningsperioden. 42 Enligt Hammar skiljde sig den
33 Johansson (2008).
34 Hammar (1988).
35 Yalcin (2010).
36 Lundh – Ohlsson (1999); Lundh (1994); Johansson (2008).
37 Lundqvist (2002).
38 Nelhans (1973).
39 Frank (2005).
40 Svanberg (2005).
41 Yalcin (2010); Svanberg (2005).
42 Castles – Miller (2003); Bauer m.fl. (2005).
17