gupea_2077_29098_3

svenska migrationsforskningen. LO kunde alltså påverka invandringsvolymerna genom
sitt inflytande i arbetsmarknadsmyndigheten. 57 Därmed finns det anledning
att problematisera den samförståndsbild som bland annat Elvander och Svanberg
anser präglade partsrelationen. Svanberg menar att ”[p]erioden från andra världskrigets
slut till 1950-talets inledning inrymde en utveckling från en konfliktfylld
arbetsmarknad och en motsättningsfylld politisk debatt om SAP:s (Socialdemokratiska
arbetarpartiet) planhushållningsideal till ett ökat samförstånd mellan arbetsmarknadens
parter och riksdagspartierna i vad som kallas Saltsjöbadsandan.” 58 Det
finns anledning att pröva denna bild av partsrelationen utifrån ett nytt källmaterial
och perspektiv, eftersom arbetskraftsutbudet och arbetskraftsinvandringen var centrala
frågor i den svenska modellen. Dessa frågor påverkade följaktligen arbetsmarknadsparternas
argumentation och agerande.
1.3 Analytiskt ramverk
Avhandlingen anknyter till samhällsvetenskapliga teorier om intresseorganisationer,
kollektivt handlande och ofullständig konkurrens. För avhandlingen centrala
teman som behandlas i denna litteratur är den problematik som sammanhänger
med förhållandet mellan kollektiv nytta och free riding, kartellers inneboende tendens
att upplösas och åtgärder som organisationer (karteller) vidtar för att motverka
upplösning.
Inom samhällsvetenskaperna finns ofta en implicit eller explicit grundsyn att
människor är rationella beslutsfattare. 59 Individer antas kunna identifiera sina egna
intressen och agera på ett sätt som gynnar dem. Utifrån en sådan grundsyn uppstår
intresseorganisationer därför att individer med liknande förutsättningar beslutar sig
för att bilda en förening med gemensamma målsättningar, eftersom det gynnar deras
kollektiva intresse. Resonemanget kan användas även på aktörer som exempelvis
företag, vilka väljer att inleda olika former av samarbeten. Arbetsgivarorganisationer
respektive fackföreningar kan följaktligen ses som samarbeten baserade på flera
aktörers rationella agerande. För arbetskraften finns ett gemensamt intresse av att
sluta sig samman, eftersom en enskild arbetstagare har mindre maktresurser än ett
företag. När arbetskraften har bildat fackföreningar svarar arbetsgivarna genom att
organisera sig. 60
1.3.1 Det kollektiva handlandets logik
Mancur Olson ifrågasätter i The Logic of Collective Action grundantagandet att rationella
individer är benägna att handla kollektivt, genom exempelvis bildandet av
fackföreningar, för att främja det gemensamma intresset. Insatsen för att främja det
kollektiva intresset är stor, medan den enskilde medlemmens vinst är liten eftersom
57 Bland annat Johansson (2008); Svanberg (2010); Yalcin (2010).
58 Svanberg (2010) s. 346. Förklaring av förkortningen SAP är författarens anmärkning.
59 Goode (1997) s. 24.
60 Abrahamsson (1986) s. 48-55.
20