gupea_2077_29098_3

på billig utländsk arbetskraft. Invandringen konserverade därmed omoderna och
ineffektiva företags- och produktionsförhållanden. Detta var osolidariskt mot den
arbetskraft som sysselsattes i obsoleta företag, då de vare sig fick del av de förbättrade
arbetsförhållandena eller löneökningarna. 19
Det finns inga tecken i det källmaterial som studerats i föreliggande undersökning
på att SAF diskuterade kopplingen mellan invandring och försenad strukturomvandling,
vilket sannolikt berodde på att man inte såg immigrationen som ett
problem. Vare sig fackföreningsrörelsen eller SAF genomförde någon undersökning
med fokus på invandringens lönepressande effekt inom branscher med otidsenliga
företagsförhållande. Däremot finns relevant forskning inom det aktuella området.
Ohlsson har exempelvis genomfört en undersökning i Malmö och drar slutsatsen
att immigrationen påverkade lönerna negativt inom bland annat hotell- och restaurangbranschen
under 1960-talet. Invandringens lönepressande effekt ökade företagens
vinster, vilket frigjorde kapital för investeringar i teknik som gav en ökad produktivitet.
20 Persson framhåller att en vanlig uppfattning har varit att invandringen
försenat introduktionen av nya tekniker och förlängt livet på avvecklingsbranscher,
eftersom immigranterna erbjöd billig arbetskraft. Han menar emellertid att en produktivitetsökande
omläggning av produktionsapparaten inte påverkades negativt
av invandringen. Detta förklaras med att invandringen inte fick så stor inverkan på
lönenivåerna att konkurrensläget för obsolet produktion förändrades. Den ökade
konkurrenskraft som kunde vinnas genom en omläggning av produktionen var
alltså viktigare än anställning av billig arbetskraft. Ur företagens perspektiv var det
alltså lönsamt att investera i produktivitetsökande teknik, trots arbetskraftsinvandringen.
21
Sett till Ohlssons och Perssons resonemang är en rimlig slutsats att immigrationen
inte bidrog till att obsoleta industrier med låg produktivitet överlevde. Näringslivet
satsade sålunda stora summor på ny teknik, vilket jämnade ut produktivitetsskillnaderna
mellan olika företag och branscher. Detta var nödvändigt då Sverige var
en öppen och exportberoende ekonomi. Om man skulle kunna konkurrera på den
internationella marknaden krävdes det sålunda att storskaliga investeringar gjordes
i bland annat ny teknik.
7.1.3 Samhällsekonomiska och sociala problem
Den tredje aspekt som fackföreningsrörelsen kritiserade var att en fri arbetskraftsinvandring,
styrd av efterfrågan på arbetskraft, riskerade att orsaka stora samhällsekonomiska
och sociala problem. Redan under 1940-talet hade LO haft ambitionen att
arbetskraftsinvandrare skulle erbjudas arbetsvillkor, social service och bostäder som
var likvärdiga den inhemska befolkningens. På grund av den ökade invandringen
under 1960-talet blev det allt svårare att leva upp till dessa ambitioner. En stor kon-
19 Lundh (1994) s. 28.
20 Ohlsson (1978) s. 82-85.
21 Persson (1972) s. 57-61.
129