gupea_2077_29098_3

ett utpräglat partsintresse, eftersom ett ökat arbetskraftsutbud påverkade facket
negativt i samma utsträckning som arbetskraftsbrist missgynnade näringslivet i
förhandlingar. 46
6.3 Den organiserade överföringen av utländsk arbetskraft under
1950-talet
De statligt organiserade rekryteringsaktionerna, som initierades under 1940-talets
andra hälft, pågick i större skala till mitten av 1950-talet. Beredningen för utländsk
arbetskraft upplöstes emellertid, eftersom systemet för kollektiv rekrytering hade
nått så rutinmässiga former att ett särskilt organ inte längre behövdes. Från och med
den 1 juni 1950 var sålunda en ny administrativ apparat för arbetskraftsöverföring
fastlagd. Det system som tillämpades under 1950-talet innebar att företag som var i
behov av arbetskraft kunde vända sig till AMS, som i samråd med fackliga organisationer
och länsarbetsnämnder kunde bevilja rekrytering av utländsk arbetskraft.
Om AMS beviljade en inkommen ansökan etablerades en kontakt mellan arbetsgivaren
och arbetsmarknadsmyndigheten i det berörda landet. Därefter rekryterades
arbetskraften i samverkan mellan företaget och landets arbetsförmedling. 47
År 1950-1961 beviljade AMS rekrytering av totalt 14 000 utländska arbetare,
vilket vida överskred 1940-talets siffror (se tabell 6.2). Arbetskraften överfördes till
metallindustrin, tekoindustrin samt till hotell- och restaurangbranschen från bland
annat Västtyskland, Österrike, Italien, Belgien och Holland. Hur många personer
som egentligen rekryterades och sedermera transporterades till Sverige är emellertid
oklart, eftersom de kvoter som beviljades inte utnyttjades till fullo. Anledningen till
detta var att tillgången på arbetskraft minskade i övriga Europa under 1950-talet.
Efter krigsslutets återuppbyggnadsfas följde en period då den ekonomiska tillväxten
var hög i stora delar av Västeuropa, vilket medförde att konkurrensen om arbetskraften
ökade. Sverige var således inte det enda land som ville importera arbetskraft,
utan länder som exempelvis Västtyskland och Frankrike gav sig in i dragkampen om
de utländska arbetskraftsresurserna. Exempelvis ökade andelen utlandsfödda i den
västtyska arbetskraften från 0,6 procent till 11,2 procent mellan 1957 och 1972. 48
46 Myrdal – Myrdal (1997) s. 105-107; Industria 1950 Nr 12 s. 9; Industria 1950 Nr 13 s. 3-4. För
arbetskraftsutbudets inverkan på arbetskraftens och arbetsgivarnas förhandlingsstyrka se bland annat
Hatton – Williamson (2005) s. 290.
47 SOU 1965: 9, s. 433-434; Industria 1951 Nr 10B s. III-IV; Lundh (1994) s. 26; Lundh – Ohlsson
(1999) s. 59; Lundqvist (1998) s. 68; Öberg (1994) s. 50-51.
48 SOU 1965: 9, s. 434; Lundh – Ohlsson (1999) s. 59; Bevelander (2000) s. 41; Castles – Miller
(2003) s. 68-89; Hatton – Williamson (2005) s. 207.
113