gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KApITEL 8<br />
SAF och arbetskraftsinvandringen<br />
1945-1972<br />
8.1 Summering av syfte, utgångspunkter och frågeställningar<br />
Från krigets slutår till 1970-talets första hälft ansåg ekonomer, statliga utredningar<br />
och arbetsgivare att det rådde ett strukturellt efterfrågeöverskott på arbetskraft i<br />
Sverige. Flera studier har uppmärksammat hur fackföreningsrörelsen ställde sig till<br />
en utökning av arbetskraftsutbudet genom mobilisering av inhemska och utländska<br />
arbetskraftsresurser, medan kunskapsluckorna är stora vad arbetsgivarsidans argumentation<br />
och agerande beträffar. Detta speglar i stort den samhällsvetenskapliga<br />
forskningens intresseinriktning, då det finns ett brett forskningsläge gällande fackliga<br />
organisationer medan motparten på arbetsmarknaden har uppmärksammats i<br />
mindre utsträckning. Intresseinriktningen är emellertid inte den enda förklaringen,<br />
utan tillgången på användbart källmaterial har också spelat en betydande roll.<br />
Under den period när bilden av den svenska modellen formades var SAF:s arkiv i<br />
princip inte öppet för forskarsamhället. Idag är arkivet tillgängligt och innehåller<br />
mycket material som bidrar till att problematisera bilden av den svenska modellen<br />
på arbetsmarknaden. Föreliggande undersökning motverkar alltså till viss del den<br />
skevhet som finns inom den svenska arbetsmarknads- och migrationsforskningen.<br />
Det övergripande syftet i denna avhandling är att analysera hur relationen mellan<br />
arbetsgivarorganisationer (SAF) och fackliga organisationer (LO) påverkas av<br />
en upplevd arbetskraftsbrist och hur respektive part agerar för att påverka arbetskraftsutbudet.<br />
Tyngdpunkten i undersökningen ligger på arbetsgivarnas bedömningar,<br />
argumentation och strategier. Ett mer preciserat syfte är att undersöka hur<br />
parterna på arbetsmarknaden ställde sig till arbetskraftsinvandring under perioden<br />
1945-1972, då efterfrågeöverskott på arbetskraft ansågs råda i vissa branscher och<br />
regioner. Med utgångspunkt i SAF:s och LO:s strävan efter att kontrollera utbudet,<br />
efterfrågan och priset på arbetskraften prövas också arbetsmarknadsparternas strat-<br />
egier och argumentation ur en kartellaspekt. Dessutom prövas den gängse bilden<br />
av den svenska modellen på arbetsmarknaden utifrån den grundläggande intressemotsättning<br />
som fanns mellan SAF och LO vad arbetskraftsutbud och arbetskraftsinvandring<br />
anbelangar.<br />
Utifrån teorier om intresseorganisationer, kollektivt handlande och karteller på<br />
arbetsmarknaden finns vissa förväntningar på arbetsmarknadsorganisationernas<br />
agerande, vilka preciseras i kapitel 1. Det rör sig huvudsakligen om förväntningar<br />
på köpares och säljares strävan efter att påverka arbetskraftsutbudet och behovet<br />
147