gupea_2077_29098_3

inför krigsslutet en svag konjunkturell utveckling med omställningsproblem, ekonomiska
kriser och hög arbetslöshet. 2 Med mellankrigstidens depressioner i minne
förväntades de påfrestningar som drabbade den kapitalistiska ekonomin efter det
första världskriget återkomma efter det andra världskriget. Att öka arbetskraftsutbudet
genom invandring inför en recession och därigenom motverka strävan efter
full sysselsättning var inte aktuellt. Regeringen valde därför att behålla flertalet av
krigsårens regleringar till dess att omställningsproblemen var över. För det tredje
fanns sedan tidigare en misstänksamhet mot utländsk arbetskraft inom arbetarrörelsen,
vilken grundade sig på både främlingsfientlighet och invandrares ovilja
att organisera sig fackligt. 3 Fackets misstänksamhet mot invandrare hade också
en historisk bakgrund, för arbetarrörelsen symboliska konflikter som utspelat sig
innan det andra världskriget men vars minne levde kvar inom rörelsen. Företag
hade exempelvis använt utländsk arbetskraft som strejkbrytare under 1900-talets
första decennier, vilket hade underminerat fackets förhandlingsstyrka. 4 Tidigare
erfarenheter visade dessutom att arbetsgivare hade exploaterat östeuropeisk arbetskraft
inom jordbruket, vilket hade resulterat i en humanitär katastrof enligt berörda
fackliga organisationer. 5
Den utbredda övertygelsen om att det rådde efterfrågeöverskott på arbetskraft
och det ökade invandringstrycket medförde att bestämmelserna rörande inrese- och
arbetstillstånd mjukades upp successivt, men politiken var fortfarande restriktiv.
1946 träffade Statens utlänningskommission och Statens arbetsmarknadskommission
en överenskommelse som innebar att den förstnämnda myndigheten skulle
ta reda på om immigranten hade ett förflutet som kunde föranleda nekat inresetillstånd.
Om utlänningskommissionen godkände inresa fördes ärendet vidare till
arbetsmarknadskommissionen, som prövade ärendet utifrån arbetsmarknadsläget. 6
Invandrings- och arbetsmarknadspolitiken blev därmed direkt länkade.
Mot bakgrund av arbetskraftsbristen och positiva erfarenheter av utländsk arbetskraft
under krigsåren väcktes tidigt idéer om anställning av immigranter inom
näringslivet. SAF försökte därför påverka invandringspolitiken i liberal riktning
och framhöll i ett remissyttrande över 1945 års utlänningslag att principerna för
arbetstillstånd borde liberaliseras. Liknande ståndpunkter framfördes också hösten
1946, då SAF yttrade sig över en uppmjukning av principerna för arbets- och
inresetillstånd. 7 Följaktligen ansågs den restriktiva utlänningslag som antogs 1945
motverka näringslivets intressen, eftersom möjligheten att rekrytera utländsk ar-
2 Tempsch (1997) s. 148; Öberg (1994) s. 48-50; Lewin (1967).
3 Horgby (1996) s. 27; Olsson (2003) s. 20; Svanberg (2009) s. 626-627; Johansson (2008) s. 116-118;
Schön (2000) s. 363-365.
4 Hammar (1988) s. 11; Johansson (2008) s. 126-127; Norborg (1982) s. 138-139.
5 Den så kallade galizieimporten, se Lajos (2008) s. 73-75.
6 Tempsch (1997) s. 146; Svanberg (2010) s. 31.
7 SAF, F6GA: 56. Till Statens utlänningskommission - 18 september 1946; SAF, F7GA: 1. Yttrande
avseende utlänningslagen – 10 februari 1945.
103