gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
invandringspolitiken kunde anpassas efter arbetsmarknadsläget.<br />
Från och med 1967 återgick Sverige till en mer restriktiv invandringspolitik, vilket<br />
i stor utsträckning berodde på att fackföreningsrörelsen ställde sig avvisande till en<br />
fortsatt fri invandring. De regler som trädde i kraft 1967 innebar att utomnordiska<br />
medborgare skulle skaffa arbets- och uppehållstillstånd innan inresa. De nya reglerna<br />
gjorde det svårare för den som ville flytta till Sverige att få ett arbetserbjudande,<br />
vilket krävdes för att få uppehålls- och arbetstillstånd. 35 Reglerna gjorde det dessutom<br />
möjligt för fackföreningsrörelsen att stoppa den utomnordiska arbetskraftsinvandringen.<br />
Ansökningar om arbetstillstånd remitterades till berörda fackförbund<br />
och facklig tillstyrkan var en grundförutsättning för att arbetstillstånd skulle<br />
utdelas. När LO 1972 skickade ut ett cirkulär till förbunden med uppmaningen<br />
att avslå ansökningar om arbetstillstånd upphörde följaktligen den utomnordiska<br />
arbetskraftsinvandringen. Vid tidpunkten drev fackföreningsrörelsen också igenom<br />
kravet att företag endast fick rekrytera finsk arbetskraft genom arbetsförmedlingen,<br />
vilket hindrade privata värvningskampanjer.<br />
2.3.3 Statistisk översikt - Arbetskraftsinvandringen 1945-1972<br />
Sverige följde det Västeuropeiska migrationsmönstret och övergick under 1900-talet<br />
från att ha varit ett emigrationsland till att bli ett invandringsland (se diagram 2.4).<br />
Under 1940-talet invandrade i genomsnitt 30 000 personer årligen till Sverige, en<br />
siffra som sjönk till omkring 25 000 under 1950-talet. Under 1960- och 1970-talen<br />
ökade återigen invandringen och uppgick till cirka 40 000 per år. 36 Invandringen<br />
uppvisade stora variationer under föreliggande undersökningsperiod. Detta berodde<br />
dels på att efterfrågan på arbetskraft följde den svenska industrins konjunkturer,<br />
dels på den ekonomiska utvecklingen i utvandringsländerna. Dessutom var utvandringen<br />
förhållandevis stor, vilket nästan uteslutande berodde på återutvandring. Av<br />
dem som invandrat under åren 1951-1955 hade 34 procent återutvandrat efter fem<br />
år. Av dem som invandrat 1968 hade mer än en tredjedel återutvandrat efter fem år,<br />
och nästan hälften efter 15 år. 37<br />
35 Lundh – Ohlsson (1999) s. 12-13.<br />
36 Statistisk årsbok för Sverige 1946-1979.<br />
37 Lundh – Ohlsson (1999) s. 26, 44.<br />
38
Change language