gupea_2077_29098_3

invandring, vilket kan bero på att lättillgängliga källmaterial saknas. 3 När det gäller
svenska förhållanden finns en rad studier av fackföreningsrörelsens inställning och
agerande, medan det saknas en motsvarande undersökning på arbetsgivarsidan. 4
Det finns emellertid goda möjligheter att i Sverige belysa arbetskraftsinvandringen
ur ett arbetsgivarperspektiv, eftersom Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) representerade
det kollektiva arbetsgivarintresset i sina tidskrifter och i yttranden till
regeringen. Dessutom finns ett användbart internt SAF-material att tillgå. Att SAF
har gjort sitt arkiv tillgängligt för forskarsamhället gör det följaktligen möjligt att
uppväga den skevhet som finns inom den svenska arbetsmarknadsforskningen i
allmänhet och migrationsforskningen i synnerhet.
Föreliggande avhandling handlar om den stora efterfrågan på arbetskraft och
arbetskraftsinvandringen ur SAF:s perspektiv. Synen på arbetsmarknadsläget och
utländsk arbetskraft inrymde tydliga intressemotsättningar mellan SAF och Landsorganisationen
(LO), vilka var centrala aktörer i den svenska modellen på arbetsmarknaden
under den undersökta perioden. Analysen av inställningen till arbetskraftsinvandring
kopplas därför till diskussionen om maktbalansen i den svenska
modellen på arbetsmarknaden och den grundläggande intressemotsättning som
fanns mellan parterna på arbetsmarknaden vad beträffar utbud och efterfrågan på
arbetskraft.
1.1 Syfte, frågeställningar och avgränsningar
Det övergripande syftet i föreliggande undersökning är att analysera hur relationen
mellan arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer påverkas av en
upplevd arbetskraftsbrist och hur man agerar för att påverka arbetskraftsutbudet,
med speciellt fokus på arbetsgivarnas bedömningar, argumentation och strategier.
I undersökningen representeras arbetsgivarorganisationerna av SAF och de fackliga
organisationerna av LO.
Ett mer preciserat syfte är att undersöka hur parterna på arbetsmarknaden ställde
sig till arbetskraftsinvandring under perioden 1945-1972, då efterfrågeöverskott
på arbetskraft ansågs råda i expansiva regioner och branscher. Med utgångspunkt
i arbetsmarknadsparternas strävan efter att kontrollera utbud, efterfrågan och pris
3 Windmuller - Gladstone (1984) menar att arbetsgivare varit ovilliga att delge forskarsamhället
källmaterial. Detta är en viktig anledning till att forskningen om arbetsgivarorganisationer är allmänt
eftersatt. Georg Menz framhåller dessutom att forskarsamhället endast i begränsad utsträckning
har uppmärksammat arbetsgivarintressets argumentation och agerande vad arbetskraftsinvandring
anbelangar. Se Menz (2007) s. 3; Menz (2011) s. 534. Detta kan förklaras av forskarsamhällets
intresseinriktning, eftersom fackliga organisationer har erhållit betydligt mer uppmärksamhet än
arbetsgivarna inom samhällsvetenskapen, vilket framhålls av De Geer (1986) s. 9.
4 Studier av fackföreningsrörelsen och arbetskraftsinvandringen se exempelvis Lundh (1994); Horgby
(1996); Knocke (2000); Johansson (2008); Yalcin (2010). Avseende arbetsgivarsidan utgör
Lundqvist (1998) och Svanberg (2010) ett undantag. De menar att arbetskraftsinvandringen
sannolikt medförde att de för arbetsgivarna negativa konsekvenserna av arbetskraftsbristen lindrades.
Lundqvist behandlar dock invandringsfrågan kortfattat i sin undersökning, medan Svanberg endast
har undersökt partsrelationen och arbetskraftsinvandringen inom verkstadsindustrin 1945-1952.
12