gupea_2077_29098_3

gjorde gällande utbud och efterfrågan på arbetskraft. Därefter analyseras SAF:s
uppskattningar rörande delägarnas möjlighet att fylla sina vakanser. Därigenom
ges för första gången en bild av hur pass omfattande arbetskraftsbristen bedömdes
vara, vilka branscher som behövde utöka sin personalstyrka och vilken typ av arbetskraft
som det ansågs råda brist på. Följaktligen ges en relativt heltäckande bild
av det upplevda efterfrågeöverskottet på arbetskraft ur arbetsgivarnas perspektiv.
Det är nödvändigt att analysera SAF:s syn på arbetsmarknadsläget, eftersom det
var den huvudsakliga anledningen till att man förespråkade en mobilisering av både
inhemska och utländska arbetskraftsreserver och använde strategier för att begränsa
konkurrensen om arbetskraften.
3.1 perioden 1945-1949
Under kriget befarades att freden skulle följas av en depression i näringslivet, med
överkapacitet och arbetslöshet. Utvecklingen blev emellertid en helt annat. Den
industriella och ekonomiska tillväxten var hög, vilket fick positiva återverkningar
på sysselsättningen. Den starka efterfrågan på arbetskraft som rådde under kriget
fortlevde därmed efter krigsslutet. 5
Förklaringen till den svenska högkonjunkturen och den stora efterfrågan på arbetskraft
var bland annat att Sverige hade stått utanför kriget. Sverige befann sig
därmed i ett fördelaktigt läge vid krigsslutet. För det första var infrastruktur och
produktionsapparat ödelagda i stora delar av Europa, vilket medförde att importbehoven
var enorma. För det andra var Sveriges produktionsapparat intakt eftersom
man stått utanför kriget. För det tredje var svensk industris kapacitet större
än någonsin på grund av en omfattande modernisering, vilket banade väg för en
kraftig produktivitetsökning. För det fjärde hade priserna stigit mindre i Sverige
än i många andra länder. Därmed fanns goda förutsättningar för en ökad export.
Under efterkrigstiden blev svensk industri följaktligen alltmer exportorienterad. För
det femte fanns ett latent behov av konsumtion och investeringar i Sverige efter
krigets regleringar, vilket resulterade i en kraftigt stigande inhemsk efterfrågan.
För det sjätte gynnades hemmamarknadsindustrierna av en i stort sett obefintlig
importkonkurrens. 6
Redan 1946 uppmärksammade ekonomerna Gösta Ahlberg och Ingvar Svennilson
det problematiska sysselsättningsläget i IUI-rapporten (Industriens utredningsinstitut)
Sveriges arbetskraft och den industriella utvecklingen. Studien offentliggjordes
i ett läge då många politiker befarade att en depression stod för dörren. 7 Rädslan
för en kommande recession var emellertid inte huvudfokus för ekonomerna, utan de
analyserade den långsiktiga tillgången på arbetskraft. Ahlberg och Svennilson kom
att bli tongivande i debatten om arbetskraftsbristen under de närmast efterföljande
åren och de anlitades bland annat för att sammanställa långtidsprogrammet för
5 Olofsson (2000) s. 45.
6 Magnusson (1997) s. 417-421; Schön (2000) s. 336-338; Lundh – Ohlsson (1999) s. 125.
7 Ahlberg – Svennilson (1946); Olofsson (2005) s. 65; Lewin (1967).
47