gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
centration av immigranter till enstaka orter eller produktionsanläggningar ställde<br />
det svenska samhället inför svåra uppgifter när det gällde att erbjuda invandrarna<br />
rimlig social service och bostäder av acceptabel kvalitet. Dessutom frestade invandrarna<br />
på samhällets resurser genom att de utnyttjade arbetslöshetsförsäkringen vid<br />
permitteringar. 22<br />
Eftersom invandringen följde de konjunkturella variationerna menade SAF att<br />
den självreglerande mekanismen gjorde att immigranterna inte skulle bli en långsiktig<br />
kostnadsbörda för det svenska samhället. 23 Utgångspunkten för SAF var alltså<br />
att invandrare kom till Sverige och genom sitt arbete bidrog till den ekonomiska<br />
och industriella expansionen, men att de skulle söka sig till en annan destination<br />
eller resa hem om de inte längre kunde erbjudas en anställning. I övrigt visade inte<br />
arbetsgivarna något större intresse för eventuella samhällsproblem som immigrationen<br />
kunde föra med sig, vilket sannolikt berodde på att man under rådande<br />
arbetskraftsbrist utgick ifrån att invandrarna bidrog positivt till den ekonomiska<br />
tillväxten och de offentliga intäkterna.<br />
Studier av invandrares och inföddas skatteinbetalningar i relation till deras kostnader<br />
i form av offentlig konsumtion och transfereringar visar att fackföreningsrörelsens<br />
farhågor för samhällsekonomiskt negativa effekter av invandringen var<br />
överdrivna. Wadensjö menar att det under slutet av 1960-talet skedde en positiv<br />
årlig omfördelning av inkomster från invandrare till infödda genom den offentliga<br />
sektorn. Jan Ekberg har undersökt situationen under 1970-talet och kommer i stort<br />
sett till samma slutsats som Wadensjö. 24 Följaktligen var invandringen positiv för<br />
svensk ekonomi trots fackföreningsrörelsens farhågor.<br />
7.1.4 Arbetskraftsmigration - till nackdel för utvandrarländerna<br />
Fackföreningsrörelsen uppmärksammade att en fri arbetskraftsinvandring kunde<br />
vara till nackdel för utvandringsländerna, av den orsaken att de kunde förlora arbetskraft<br />
som på lång sikt behövdes för landets uppbyggnad. Sverige borde därför inte<br />
enbart ta hänsyn till immigranterna, utan även beakta hemländernas intressen. 25<br />
Eftersom SAF gjorde bedömningen att Sverige saknade yrkesutbildad arbetskraft<br />
prioriterades inte brain drain-problematiken i utvandringsländerna. Man var snarare<br />
intresserade av att i möjligaste mån motverka bristen på kvalificerad arbetskraft<br />
genom invandring. Arbetsgivaren publicerade dock en artikel där man uppmärksammade<br />
att den jugoslaviska regeringen försökte få till stånd en återmigration, då<br />
utvandringen hade fått allvarliga demografiska, ekonomiska och sociala konsekvenser.<br />
Hela 825 000 arbetare, eller 17,5 procent av landets arbetsföra befolkning, bodde<br />
eller arbetade i ett annat land. Därutöver uppmärksammades inte problemet i det<br />
källmaterial som bearbetats i föreliggande undersökning. Från SAF:s sida var man<br />
22 Lundh (1994) s. 28; Lundh – Ohlsson (1999) s. 65; Johansson (2008) s. 143.<br />
23 SAF, F6GA: 109. Utländsk arbetskraft – Rapport från SAF:s arbetskraftskommitté.<br />
24 Wadensjö (1973); Ekberg (1983).<br />
25 Lund (1994) s. 28.<br />
130
Change language