Medicinskt program för andningsorganens sjukdomar - Landstinget i ...

män. Överrepresentationen av män anses bero på den livsstilsrelation till
rökning som sjukdomen har, men kvinnorna håller på att hämta in försprånget
till männen. De som dör av KOL-sjukdom är till övervägande delen
över 60 år. Trenden är att dödligheten är stigande för båda könen.
Andningsorganens sjukdomar beräknas ta fyra procent i andel av kostnaden
för länssjukvård i Östergötland, om man utgår från uppdelningen av
diagnosgrupperna i 1997 års länssjukvårdsavtal med sjukhusen. Motsvarande
kostnad för primärvården finns inte framräknad. För att inhämta
ytterligare kunskap om hur situationen ser ut i Landstinget i Östergötland
för de aktuella diagnosgrupperna har förtroendemannagruppen sökt incidens-
och prevalenstal för befolkningen i länet och på nationell nivå, men
uppgifter var inte möjliga att ta fram.
Målsättning
Den övergripande målsättning som fastställdes var att tydliggöra sjukdomens
och behandlingens innebörd och konsekvenser för brukarna samt
att tydliggöra de vårdbehov som upplevs som centrala.
Filosofiska funderingar pågår i länet runt begreppet behov – hur och vem
ska definiera begreppet? Per-Erik Liss, vid Tema H, Linköpings universitet,
menar att "behov är det gap som uppstår mellan patientens situation
och det mål man har satt upp för förbättring av patientens hälsa". Centralt
är att man måste bestämma; var vill man sätta målen och vem ska sätta
dem – professionen eller brukaren eller en kombination av båda? Strävan
måste vara att finna en riktlinje fram till ett gemensamt mål, där hälsooch
sjukvården och brukarna tillsammans klarlägger de behov som finns –
en identifiering av behoven som i sin tur leder fram till de krav som ställs
på förändring och utveckling av vården.
Många förändringar har under det senaste årtiondet skett i vården av
såväl organisatorisk som ekonomisk art. Dessa förändringar avspeglar sig
förmodligen inte enbart i hälso- och sjukvårdens rapporter utan även i hur
brukarna uppfattar den vård de har att tillgå. Brukarna har förväntningar
på vården och individuella behov, som de önskar få tillgodosedda. Det gäller
att tydliggöra de behov som går att identifiera som generella inom en
brukargrupp, så att de kan vägas in i planeringen av hälso- och sjukvården.
På detta sätt uppnås en tydligare patientorientering.
Frågeområden som diskuterats i brukarstudien är:
Brukarnas upplevelser och erfarenheter av vården.
Vad brukarna anser vara viktigt i vården för just deras eller de anhörigas
sjukdom.
Beskrivning av den "goda vården".
137