Medicinskt program för andningsorganens sjukdomar - Landstinget i ...

hög kunskapsnivå om sjukdomen och dess behandling, uttrycks vara nog
så viktigt. Dock framstår det klart att den medicinska kompetensen inte
kan ersätta den sociala kompetensen eller motsatsen; båda delarna anses
viktiga för att täcka det behov som brukarna har av den "goda vården".
Upplevelsen av brister i den sociala förmågan hos delar av vårdpersonalen,
på olika vårdnivåer och hos olika personalkategorier, uttrycks
tydligt. Även upplevelsen av brister i den medicinska kunskapen uttrycks,
främst på primärvårdsnivå. De brukare som för fram en negativ åsikt/
erfarenhet härvidlag återfinns i alla åldrar och av båda könen. Intrycket av
intervjuerna är att vårdutbudet för de aktuella patientgrupperna är beroende
av var i länet de bor, d v s vilken vårdenhet de använder sig av.
Astma- och KOL-sjukdom är två stora folkhälsosjukdomar med ökande
prevalens- och incidenstal; detta är väl beskrivet i litteraturen. Sett ur ett
folkhälsoperspektiv är det av största vikt att skapa likvärdiga, funktionella
vårdstrukturer över hela länet.
Förtroendemannagruppens tolkning av intervjuerna är att man från
brukarhåll lyfter fram god social kompetens hos vårdpersonalen som något
väsentligt och kännetecknande för den "goda vården". Med den sociala
kompetensen följer förmågan att kommunicera med enskilda patienter
och deras anhöriga, även med andra vårdnivåer. Kommunikationsbrister
mellan vårdgivare, brukare och olika vårdnivåer påvisas tydligt i intervjuerna,
liksom ett stort informationsbehov kring sjukdomen och dess behandling.
Denna brist kan delvis bottna i pedagogiska svårigheter och/
eller kunskapsbrister inom vården. Den kan även spegla en tidsbrist och/
eller otillräckligt utarbetade mål och rutiner inom vårdorganisationen.
Detta kan i sin tur leda till oönskade effekter. Under intervjuerna framkom
att många av de sjuka inte känner till sin diagnos och inte använder
sina mediciner såsom ordinerats. Flera uppgav att de använder medicinerna
sporadiskt och i lägre doser än ordinationen. För att man som sjuk ska
kunna göra ett initierat val, exempelvis av medicinering, krävs att man
har kunskap om sin diagnos, sjukdom och behandling. Samtidigt måste
man väga in att den brist på information som uttrycks även påverkas av
mottagarens förmåga och vilja att ta del av information som ges.
Det framkom även att de flesta intervjuade hade dålig kunskap om de
regler som gäller för subventioneringssystemet för läkemedel.
Det medmänskliga bemötandet bedöms av de flesta vara lika viktigt som
den medicinska insatsen. Att man som brukare blir sedd och respekterad
anses vara viktigt, liksom att man som brukare får möjlighet att utveckla
en vårdrelation med personalen. Det skapar trygghet och förtroende för
vården.
176