Medicinskt program för andningsorganens sjukdomar - Landstinget i ...

Tuberkulos
Från att tidigare ha varit klassad som en av de allvarligaste folksjukdomarna
i Sverige, har tuberkulosen de senaste 50 åren minskat högst
påtagligt i frekvens. Antalet nyupptäckta fall i landet ligger idag relativt
konstant med ca 500–600 fall per år. Till skillnad från situationen i
Sverige utgör denna sjukdom globalt ett gigantiskt problem, där enligt
WHO:s beräkningar ca en tredjedel av jordens befolkning anses vara infekterade
med tuberkelbakterier. Tuberkulos är också den infektionssjukdom
som hos vuxna orsakar de flesta dödsfall i hela världen. I u-länderna är
sjukdomen starkt förknippad med trångboddhet, bristande näringstillförsel
och dålig hygienisk standard. Det finns även en koppling till HIV/AIDS,
framför allt i Afrika, som bidrar till spridning och hög dödlighet.
Lokalt i E-län har i medeltal 20 fall av tuberkulos årligen diagnostiserats
under de senaste 10 åren (21 st 1996, 12 st 1997).
Medicinsk innebörd
Tuberkulos orsakas av bakterien Mykobacterium tuberculosis, en
långsamväxande men i gengäld mycket långlivad bakterie. I naturen kan
denna bakterie klara sig fritt i flera år och överlever i människokroppen
under en persons hela livstid.
De personer som idag insjuknar i Sverige är till 50% svenskar över 60
år. De har i tidiga år blivit smittade primärt och har därefter burit bakterierna,
men med stigande ålder och försämrat immunförsvar drabbas de av
att bakterierna "vaknar till liv", dvs en återaktivering sker. Den andra
gruppen är yngre personer med utländsk härkomst. Dessa har smittats i
sitt hemland och insjuknar tidigt efter den primära smittan.
Sjukdomen/bakterierna överförs som droppsmitta från en person med
smittsam tuberkulos. Risken att smittas via bakteriehaltiga "luftdroppar",
som kan inandas är därför störst vid nära och upprepad kontakt. Detta
gäller framför allt för familjemedlemmar och hushållskontakter till en
tuberkulossjuk. Späd ålder och nedsatt immunförsvar innebär också en
ökad sjukdomsrisk. Globalt smittas många i barndomen och blir bärare av
bakterierna, men de flesta blir aldrig sjuka.
Sjukdomen ger vanligen symtom från lungor och luftvägar. Symtomen
liknar dem som finns vid en långdragen luftvägsinfektion – lunginflammation
med hosta och feber – men tuberkulos kan även drabba vilket organ i
kroppen som helst, t ex lymfkörtlar, tarm, skelett eller njurar.
70