Medicinskt program för andningsorganens sjukdomar - Landstinget i ...

16
Rökvanor
I Östgötaenkäten angav männen genomsnittsålder på 17,2 år vid rökdebut
och kvinnor 18,1 år.
Från tidigare undersökningar har visats att 30% av barn och ungdomar
har prövat att röka minst en cigarett vid 11 års ålder. Motsvarande siffra
vid 13 års ålder är knappt 50% och vid 15 års ålder ca 70%.
Medicinska effekter av rökning
Tobaksrökning har flera olika effekter på människan:
1 Beroendeskapande.
2 Cancerframkallande.
3 Kvävande i andnings- och cirkulationssystemet.
4 Allmänt giftiga effekter i kroppen i övrigt.
5 Retande på slemhinnor.
6 Allergiframkallande.
Det har i många år varit allmänt känt, att rökning utgör en av de största
orsakerna till för tidig död och ökad sjuklighet i stora delar av världen. I
genomsnitt talar data för att en rökare dör 7–10 år tidigare p g a rökning
jämfört med en ickerökare. Genom olika beräkningar kan man populärvetenskapligt
uttrycka det på så sätt, som att 1/3–1/4 inte drabbas av ökad
dödlighet. 1/3–1/4 av rökarna kommer att få en måttligt ökad dödlighet av
sin rökning, medan resten, dvs ca 1/3 upp till nära 1/2 av rökarna, kommer
att drabbas hårt av sin rökning. Den senare gruppen beräknas dö i
genomsnitt 22 år för tidigt. Denna fördelning av risken visar att det inte i
första hand är fråga om död och sjuklighet vid åldrarna "risk att dö vid 80
istället för 90". Istället handlar det om att hälften av rökarna kommer att
dö drygt två decennier i förtid.
Passiv rökning
Med passiv rökning menas den rök som ickerökare ofrivilligt andas in
från rykande tobak och rökarnas utandningluft. Även passiv rökning är
skadlig och framkallar ökad sjuklighet, men omfattningen av sjukdomarna
är mycket svårare att mäta och därmed sämre dokumenterade. Undersökningar
har t ex visat, att 15–20 % av vårdtillfällena på sjukhus för barn kan
förklaras av att barnen utsatts för passiv rökning av sina föräldrar.