Medicinskt program för andningsorganens sjukdomar - Landstinget i ...

skulle dessa behöva screenas, kanske någon gång per år, och man kan lätt
inse vidden av de resurser detta skulle ta. Dessutom kommer säkert många
bland dem med normal spirometri att fortsätta röka, i visshet om att någon
lungsjukdom inte kommer att drabba dem. Det finns faktiskt idag några
enstaka studier som visar att man inte åstadkommer fler rökstopp genom
screening med tidig spirometri. Detta är följaktligen inte något vi anser oss
kunna rekommendera samhället. Primärprevention är sannolikt det i
särklass viktigaste.
Man skulle dock kunna sikta på att i primärvården göra tidig lungfunktionsmätning
(spirometri) hos de rökare som har någon form av andningsbesvär
(tex hosta, slem eller ren andfåddhet) och som söker för detta eller
något annat. Det är sannolikt också angeläget att försöka finna dem med
mer avancerad KOL för total bedömning, inklusive rehabiliteringsinsatser
– detta dels för att förhindra försämring och förbättra lungfunktion, livskvalitet
mm, dels för att minska behov av sjukvårdsinsatser för denna grupp
framöver.
De flesta som börjar röka gör det i tonåren. Därefter är det ovanligt med
rökstart. Förändringar på spirometri/lungfunktion kan förväntas efter ca
20 års rökning (20 cigaretter per dag).
Utredning
Sjukhistoria och kroppsundersökning.
Lungfunktionsundersökning med sk spirometri.
Lungröntgen, framför allt för att utesluta andra orsaker till patientens
besvär.
Mätning av syrgas- och koldioxidhalten i artärblod.
Ibland kan andra blodprover, lungfunktions- och röntgenundersökningar
(tex datortomografi av lungorna) behöva göras som
ett led i utredningen.
77