Medicinskt program för andningsorganens sjukdomar - Landstinget i ...

De brukare som deltog i de enskilda intervjuerna inkluderades konsekutivt
från tio olika vårdenheter, sju primärvårdsenheter och tre sjukhusenheter
fördelade över hela länet. Innan intervjun fick de som erbjöds att deltaga
skriftlig information om intervjuns syfte och möjligheten att avstå. Därefter
ringdes de upp av en politiker, och tid och plats för intervjun avtalades.
Intervjuerna skedde på plats som de tillfrågade själva valde – i hemmet, på
en vårdenhet, i intresseföreningens lokaler eller någon annanstans. De
intervjuade nyckelpersonerna utsågs av respektive intresseförening att
representera föreningen. Även de anhöriga som intervjuades tillfrågades av
respektive intresseförening.
Intervjuformuläret konstruerades i syfte att fungera som ett stödformulär
där frågeområden preciserades. Frågorna strukturerades inte i ett fastlåst
mönster. Meningen var att intervjuerna mer skulle få en prägel av ett samtal
med följdfrågor, exempelvis: "Varför anser du att det är viktigt? Kan du
förklara hur? Vad menar du? Vem menar du?" Intervjuledaren sökte efter
kännetecken för "den goda vården". Frågeområdena i stödformuläret testades
genom sex pilotintervjuer. Intervjuledaren utgjordes alltid av en av politikerna.
Förtroendemannagruppens samordnare satt med som bisittare och
förde anteckningar. I början av varje intervjutillfälle upprepades informationen
om syftet med intervjun och de deltagande fick möjlighet att ställa frågor.
Varje intervju tog cirka 1,5 timme. Efter varje intervju kompletterades
anteckningarna vid behov av intervjuledaren.
Det bedömdes som viktigt med ett brett urval från länet, både geografiskt
och från primärvård och sjukhusvård. Urvalet skulle också vara åldersmässigt
brett, för enskilda intervjuer från 13 år och uppåt. Olika svårighetsgrader
av sjukdomarna ansågs också vara viktiga att täcka in. Vi ville
även ta tillvara erfarenheter från svårt sjuka och barn. Här vände vi oss till
anhöriga via intresseföreningarna.
Representativitet
Kvalitativa intervjuer ger mycket information från enskilda individer, men
resultaten är inte generaliserbara. Slutsatserna vi kan dra begränsar sig
med andra ord till undersökningspopulationen. Därför lade vi stor vikt vid
urvalet, i syfte att det så långt som möjligt skulle ge oss en bred kunskap om
de aktuella sjukdomsgrupperna. De slutsatser vi drar är tolkningar av den
information som vi fått ta del av. Vi är medvetna om risken att de intervjuade
kan ha påverkats av det faktum att intervjuledarna utgjordes av
politiker. Detta har vi försökt att ha i medvetande vid bearbetningen av
intervjumaterialet. Brukarna fick även information om fritidspolitikernas
vardagliga profession (i förtroendemannagruppen ingick en heltidspolitiker).
139