"H - - Vaasa

i
*
von Werdenbrrb. 39
fegrade äfven vid kappr'inningen. — En fä11-
-fynt händelle! Den gaf Segervinnaren rätt
at fjelf utfätta prifet. Ringli var havs namn.
Alla ynglingar och flickor omgåfvo honom
nu, för at hörahvad prifet faulle blifva. "Jag
begär" fade ynglingen "inga tar 3 ingen ute-
Hutande rätt til det bättre betet, ingen åker:
jag begär endaft fogdens i Schwendi tvänne
hundar."
Rudolf frågade en Gubbe livad ynglinge»
fordrade. "Abbotens fogdeiS:tGallen, fvarade
denna, har tvänne ftora hundar, fom anfalla
bönderne då de vilja lniyga fig bort
med fmör eller mjölk. Det är en ny fkatt
af Abboten. Alla Kergsboerne äro mifsnöjde
dermed; — ty. Herr Grefve, mjölk är vår
bälta föda. Men Abboten är döf för vå,ra föreftällningar."
Imediertid hade redan de unge rådflagit
med hväfandra huru de fkulle kunna upfylla
Ringlis fordran. Men en gammal, värdig
man fteg fram ibland dem och åtrådde dem
från detta företag i en öm och alfvarlam ton.
3 Hvarje våidfamhet,fadc han,är oklok: Jbeklagen
Er öfver fogdarnes våldfamheter,mina
käre föner och vänner,och nu arenifjelfve
ibegrep at begå en. Låtom ofs vara vifare
och bättre än våra fogdar: låtom ofs ej
förlora det goda medvetande, fom under förtrycket
utgör var lycka, och fom äfvenidag
fkänkt ofs en få glad dag. Ännu kan hela
Appenzell ftiga fram och fäga: Vi are för-
tryckte, men vi hafve aldrig förtryckt. Lå-
C 4
tom