Från konst till vetenskap

sitet varierar en hel del
Oklarheter och oenigheter on1 relationerna mellan det som
vi kan kalla for de Izumanistiska karnirnnena (historiska, språk-
vetenskapliga, estetiska och filosofiska ämnen) och andra ve-
tenskaper om människan återspeglas sålunda också i språkbru-
ket. Ibland används uttrycket "humaniora" i en snävare me-
ning som en beteckning for de humanistiska kärnäninena el-
ler de historisk-filosofiska disciplinerna i största allnianhet.
Och ibland används uttrycket "hunianiora" soni en beteck-
ning for alla vetenskaper om människan som inte använder
rent naturvetenskapliga metoder (t.ex. anatomi och vissa slags
psykologi).
Låt oss efter denna raska ternlinologiska översikt se närma-
re på en typisk definition av "humaniora" ur den aktuella
vetenskapsteoretiska litteraturen. I boken Kiirzrkop - viirderin~
- forst2clsc försöker Lennart Nordenfelt avgränsa "det hunia-
nistiska kunskapsområdet" genom följande karakteristik av det
soni hunianister gör:
humanisten studerar människan soni kulturvarelse, hennes
handlingar och produkterna av hennes handlingar, i synner-
het de soii1 är att betrakta som kulturprodukter.'
För att förstå vad denna definition innebar behöver vi också
definitioner av begreppen 'kultur', 'kulturvarelse' och 'kul-
turprodukt'. Och Nordenfelt fortsätter foljaktligen med att
antyda sådana definitioner. Han skiljer till att börja nied niel-
lan tre betydelser av "kultur". "Kultur" i den forsta betydel-
sen ar det som ibland kallas for "finkultur" :verksamheter av
det slag so111 iilan finner på oniråden soni konst, litteratur,
musik, vetenskap och religion, och resultaten av dessa verk-
saniheter (konstverk, dikter, romaner, sonater osv). "Kultur"
i den andra betydelsen är en benänining på "praktiskt taget
all medveten, i vaie fall all produktiv eller socialt normerad