Från konst till vetenskap

etsplatserna 0.s.v. bör gestaltas och organiseras och hur man-
niskors liv bör utformas. Har kan det vara på sin plats med
insatser från historiker, som kan bidra till att klargöra nuläget
och de möjligheter och begr'ansningar som därmed ar inbygg-
da i utgångspunkten for den vidare utvecklingen. Ett utmärkt
exempel på humanistiskt arbete av detta slag ar historikern
Thomas Furths analys av två motstridande traditioner på socialförsäkringens
område i Sverige och de följder som detta
har haft for parternas ställningstaganden till möjliga tekniska
lösningar på aktuella problem." Eftersom den tekniska utveck-
lingen berör många andra an teknikerna själva, borde den inte
överlåtas bara till teknikerna. Det ar en antydning om det
område som man har börjat kalla for "teknikbedömning"
("technology assessment") och som uppenbart bör vara ett
tillvaxtområde for humanistiskt arbete.
Den teknologiska utvecklingen, inte minst utvecklingen på
datorområdet, har också medfört ett stigande intresse for yr-
keskunskapens karaktär. Nar ett arbetsområde datoriseras, så
innebar det ofta att några slipper tidkfavande och tröttsamma
rutinuppgifter. Arbetet blir mera stimulerande for dem. Men
det har visat sig att detta också kan medfora att rutinuppgifter
överförs till andra, som alltså far mindre stimulerande och mera
tröttande arbete. Och vad sker egentligen med den samlade
erfarenheten och kompetansen som förvaltas av en yrkesgrupp,
nar arbetet styckas upp och delvis överfors till maskiner? Så-
dana spörsmål står i centrum for projektet "Yrkeskunnande
och teknologi" som leds av humanisten Bo Göranzon på
Kungl.Tekniska Högskolan i Stockholm."
Humanistiskt arbete i skarningspunkten mellan traditionell
humanvetenskap, teknologi och ekonomi kan också befatta
sig t.ex. med den mannniskosyn som ligger till grund for den
teknologiska utvecklingen, de manniskomodeller som bidrar
att styra utformningen av våra arbetsplatser och andra miljö-
er. Ett exempel på arbete av detta slag ar artikulation och kri-