Från konst till vetenskap

i
roller i kulturlivet. De var ledande krafter i den gemensamma
uppgiften att bygga upp den egna nationen, som i sin tur in-
gick i den övergripande uppgiften att förvalta, utveckla och
sprida den västerländska civilisationen över hela klotet.
Både den historistiska positivismen och det nationalpeda-
gogiska programmet har efterhand utsatts för kritik på 1900-
talet, och detsamma gäller den naiva tron på den västerländ-
ska civilisationens välsignelser. I detta kapitel skall vi forst se
på en del av bakgrunden till humanvetenskapernas tamligen
genomgripande förvandling på 1900-talet, namligen den för-
ändrade människosynen, Sedan skall vi följa en utvecklings-
linje i humanvetenskaperna på 1900-talet, som passar utmärkt
bra för att illustrera den nya människosynens effekter på det
humanvetenskapliga området, nämligen de forskningstradi-
tioner som vaxer fram med den strukturalistiska språkveten-
skapen som modell.Vi skall också referera en del kritiska syn-
punkter som har riktats mot den klassiska strukturalismen
under de sista åren.
Det måste understrykas att strukturalism-exemplet bara ar
ett bland många möjliga exempel från det varierade landskap
som nutidens humanvetenskaper utgör. Som vanligt avslutar
vi med en sammanfattning av några av de viktigaste poänger-
na.
Den dolda människan
Humanvetenskapernas område kan sägas omfatta alla manni-
skans kulturella aktiviteter och produkter. Uppfattningarna om
vad humanvetenskaperna egentligen handlar om ar därför
beroende av hur man ser på människans natur och hennes plats
i världen. I vår europeiska tradition uppfattades människans
natur länge på ett statiskt vis, som något som i grund och
botten inte förändrar sig genom historiens lopp. Med den