Från konst till vetenskap

och Julia Kristeva, och de nya signalerna fangades raskt upp
och forniedlades av litteraturforskare som Kurt Aspelin i
Sverige, Peter Madsen i Danmark och Atle Kittang i Norge,
for att nämna några exempel. Nordiska Sommaruniversitetet
spelade en viktig roll den gången som en mötesplats for unga
radikala forskare och studenter. En del av den verksamheten
finns dokumenterad i boken Strukturalisine og reiniologi (1973),
redigerad av två unga filosofer från Bergen vid namn Kjell S.
Johannessen och Arild U~iker.~' Strukturalismens genonibrott
i det offentliga livet kan om man så vill tidfastas till året 1966,
då viktiga arbeten publicerades av idéhistorikern Michel Fou-
-
cault, psykoanalytikern Jaques Lacan och socialantropologen
Claude Lévi-Strauss. Och året därefter slog filosofen Jaques
Derrida igenom med inte mindre än tre böcker, däribland De
lo grainmatologie, som också snabbt blev översatt till danska.
På 60-talet framstod också marxisnien som ett intressant*
alternativ till de etablerade forskningstraditionerna på det
humanvetenskapliga området. I en översikt från 1973 konsta-
terar litteraturforskaren Kurt Aspelin, som själv tillhörde de
ledande marxisterna i Sverige på den tiden, att den marxistis-
ka litteraturforskningen länge blev avfardad som en kuriosi-
tet. Men under de sista åren hade det skett en förändring, ansåg
han. Marxismen framstod nu, i början av 70-talet, soni "ett
alternativ att ta hänsyn till, både i den s.k.kulturdebatten och
i akademiska forsknings- och under~isningssamrnanhang".~~
Det var inte bara i Paris soni kombinationen av marxism, psy-
koanalys, strukturalism och seniiologi framstod som en lovande
kombination. Den gick sin segergång genoni en hel genera-
tion av rebelliska studenter och forskare.
Bakgrunden for for'andringens vindar i humanvetenskaperna
var till en stor del politisk. Den dogmatiska marxismen forlo-
rade efter hand sitt grepp efter Stalins död 1953. Man upp-
täckte både i Osteuropa och i den västliga delen av världen
att det fanns andra aspekter på marxismen än den dogmatiska