tautvecklin~etzs filosofi. Tyst kunskap och ny teknik,Stockholm 1984,s. 119- 138. 27 Göranzons projekt har b1.a. lett <strong>till</strong> sex volymer på Springer-Verlag i London (1988-1994).Verksamhetendokumenteras fortlöpande i tidsskriften Dialoger. Dessutom finns det flera böcker på svenska (t.ex. B.Göranzon, Det praktiska intellektet, Stockholm 1990). 28 Jfr T. Nordenstam, "Produktionstekniska värden och värderingar", i B.Göranzon, red., Ideologi och systeniutvecklitzg, andra upplagan, Lund 1978, s.70ff. 29 Se t.ex.David Kolbs välskrivna bidrag <strong>till</strong> debatten om modernism och postmodernism: Postniodern Sophistications. Philosophy, Architecture, arid Tradition, Chicago & London 1990. (Med klargörande diskussioner av Lyo- tard, Habermas och andra bidragsgivare <strong>till</strong> den aktuella debatten.) 30 Jfr H.Furuhagen, "Humanisten - slaven på vagnen", Svetiska Da'qbla- det,3.3.1985. Litteraturhistorikern och germanistenWilhelm Scherer (som vi har citerat ovan i kap.5 och 7) använde samma bild for omkring hundra år sedan, då natur<strong>vetenskap</strong>erna framstod som triumfatorn på segerns vagn. Behovet av att visa fram det som humanister gör har inte blivit mindre sedan den gången.
PERSONREGISTER Acton, J. E E. D., 221 Adorno, T., 286 Ahrendt, H., 193 Albert, H., 285 Amalrik, 73 Andersen,V., 133 Andrén, M., 284 Anscombe, G.E.M., 209 Apel, K.-O., 277, 286 Aries, P., 282 Aristoteles, 40, 42-46, 49, 51, 52, 55, 56-60, 69, 71, 73, 78, 81, 90, 95, 110, 236, 271 Aristoxenes, 45 Arkimedes, 71 Arup, E., 274 Ashby, E., 273, 274 Aspelin, K., 245, 246, 248-252, 279, 283, 285, 286 Atterbom, P.D.A., 25-28,103,126, 127, 270 Aubert,V, 241, 285 Augustinus, 163 Augustus, 89 Averroes, 70, 162, 163 Babbage, C., 116, 273 Bach, J. S, 121 Bacon, E, 162 Bagge, S., 9, 243, 285 Balzac, H., 226, 287 Bang, C., 144 Barth, F., 242, 285 Barthes, R., 244, 251, 280, 287 Bastiansen, T., se Trolie Bataille, G., 213 Baudelaire, C., 201, 203,204,261, 279 Baudrillard, J., 281 Bauman, R.,282 Beardsley, M., 177, 232, 283 Beauchamp, T.L., 287 Beauvoir, S. de, 192 Beda Venerabilis, 66, 68, 106 Beerbohm, M., 233 Bell, D., 281 Ben-David, J., 273, 274 Benedict Biscop, 66 Bengtsson, I., 273 Berchorius, 11 1 Bergman, G.M., 147-152, 276 Bergström, L., 274 Berkeley, G. 162 Berr, H., 221, 222, 224, 225 Bertens, H., 281 Besset, M., 176, 179, 278 Beyer, E., 287 Beyrodt, W., 273 Björkeson, J., 201, 279
- Page 1 and 2:
frdn KONST till VETENSKAP J
- Page 4 and 5:
Carlsson Bokförlag Box 21 12 103 1
- Page 6 and 7:
4. DEN HISTORISTISKA POSITIVISMEN 1
- Page 8 and 9:
Låt mig illustrera med ett exempel
- Page 10 and 11:
Förord till andra upplagan Boken h
- Page 12 and 13:
ör sig om språkdiscipliner som ar
- Page 14 and 15:
Egentligen ar val det basta sättet
- Page 16 and 17:
sitet varierar en hel del Oklarhete
- Page 18 and 19:
dana områden som konst, vetenskap
- Page 20 and 21:
de for "genier" (till exempel Goeth
- Page 22 and 23:
ner). Exemplen måste med andra ord
- Page 24 and 25:
son1 äger rum under de tio första
- Page 26 and 27:
För den som inte är van vid att l
- Page 28:
historikern von Rumohr, soni Goethe
- Page 33 and 34:
ställningar om världens natur som
- Page 35 and 36:
2. Det klassiska Skrivkonsten Skriv
- Page 37 and 38:
mera avancerat innehåll. Där finn
- Page 39 and 40:
dagars nationalstater och imperier.
- Page 41 and 42:
Uppfattningen att vissa slags kunsk
- Page 43 and 44:
ma historian och de levande klassik
- Page 45 and 46:
sfb~fatttrit~q). I~ians elev Theofr
- Page 48 and 49:
Alexandria år 641. Det årtalet ka
- Page 50 and 51:
ten av en seriös vetenskap om någ
- Page 52 and 53:
Aristoteles raknade med tre välutv
- Page 54 and 55:
evidenta utsagor kallar han "axiom"
- Page 56 and 57:
det är språkforskarens uppgift at
- Page 58:
teles berömda definition av männi
- Page 61 and 62:
skribenterna blev de fria konsterna
- Page 63 and 64:
~u~o[~!y I suu~yeua3Fsoq u~os uaSug
- Page 65 and 66:
De tre medeltidskulturerna Det rome
- Page 68:
tiden. Det var for övrigt Beda som
- Page 80 and 81:
sansen, ställde man gärna två fr
- Page 82 and 83:
Men Galileos utsaga att alla kroppa
- Page 84 and 85:
världens grundläggande, ofor'ande
- Page 86 and 87:
Olof Rirdberk, portrittt i oljn av
- Page 88 and 89:
sig på de antika och teologiska au
- Page 90 and 91:
mellan de gamla och de moderna, är
- Page 92 and 93:
som bidrog till att hans verk inte
- Page 94 and 95:
appellera till i förbindelse med n
- Page 96:
EGYPTOLOGINS FODELSE De egyptiska p
- Page 99 and 100:
ande brott i den historiska process
- Page 101 and 102:
att kritiskt granska det tillgangli
- Page 103 and 104:
historia", i feiii volynier, sorii
- Page 105 and 106:
lan" ar en obarmhärtig men tfaffan
- Page 107 and 108:
stycken också på de besläktade s
- Page 109 and 110:
I The Apocdypse of] Paul [ (4f linu
- Page 111 and 112:
pet, skulle man kanske kunna saga.
- Page 113 and 114:
vetenskaper) och dylikt. När Napol
- Page 115 and 116:
iska utvecklingen med nationalandan
- Page 117 and 118:
systemets ramar. universitetslärar
- Page 119 and 120:
det kritiska umgänget med allt st
- Page 126:
Essnins 7iytiér. Erik Gustaf Geije
- Page 143:
med detta verk etablerade ett möns
- Page 151 and 152:
ocksä av der1 citerade menirigen a
- Page 153 and 154:
1960. Medvetandet om att historiskt
- Page 155 and 156:
För att kunna leva måste man ocks
- Page 157 and 158:
- Historisk förståelse uppfattade
- Page 159 and 160:
en till sina observationer." (N. D.
- Page 161:
senschaften", de partikulara vetens
- Page 165 and 166:
påpekade han. Man måste enligt Di
- Page 167 and 168:
delband, Rickert och andra) finns d
- Page 169 and 170:
vetenskaperna använder man både i
- Page 171 and 172:
IX~OEPLS~u~yum 1Sir!trlour2G'vii ti
- Page 173 and 174:
sällan en tydlig deduktivt-noinolo
- Page 176 and 177:
när hon ansåg att den ratta stund
- Page 178 and 179:
I'iet .llotidrii~ti i clti ilrr'ljt
- Page 180 and 181:
För det tredje måste vi tillägga
- Page 183 and 184:
Gunnar Danbolt, den norske konsthis
- Page 185 and 186:
klargör villkoren for den gemenska
- Page 187 and 188:
Sammanfattning Under 1800-talets lo
- Page 189 and 190:
6. 1900-talet - fiån strukturalism
- Page 191 and 192:
hunlanvetenskapliga revolutionen om
- Page 194 and 195:
dittills hade antagit. Nu började
- Page 196 and 197:
(majbagge) - kvinnan gifte sig i ma
- Page 198 and 199:
som detsamma som att spåra dess hi
- Page 200 and 201:
ygga på de Saussures sprakvetenska
- Page 202 and 203:
Amis de la science et de la volupt
- Page 204 and 205:
aktär, de ar både manliga och kvi
- Page 206 and 207:
sluter sig till samma betydel~er".'
- Page 208:
småningom far en kritisk distans t
- Page 221 and 222:
Brutus Caesar?", så menar han "Vad
- Page 223 and 224:
som började sin bana 1929. De för
- Page 225 and 226:
vetenskaplighet, skrev Berr. Tvärt
- Page 227 and 228:
terbildande verket i den positivist
- Page 229 and 230:
heter. Låt oss se på ett citat ti
- Page 231 and 232:
manhang. I Norge pläderade exempel
- Page 233 and 234:
Den historiskt-biografiska betoning
- Page 235 and 236:
(1) Koncentrationen på det litter
- Page 237 and 238: ekonomiprofessur som inrättades 17
- Page 239 and 240: till land. Durkheim kom fram till h
- Page 241 and 242: na lagar i socialt beteende)), hete
- Page 243 and 244: inriktade på samtidsproblem och he
- Page 245 and 246: och Julia Kristeva, och de nya sign
- Page 247 and 248: upp "naturvetenskapsmannen" mot "li
- Page 249 and 250: tivens möjligheter, men han uttala
- Page 251 and 252: den aktuella hermeneutiken bottnar
- Page 253 and 254: (5) Förklaringstyp: Avsikts- och o
- Page 255 and 256: EPILOG Vi kan nu börja sluta cirke
- Page 257 and 258: Japan-studier hör självfallet de
- Page 259 and 260: en, framstår med andra ord som en
- Page 261 and 262: En aspekt på vetenskapligt arbete,
- Page 263 and 264: gare har kallat for "kulturell öve
- Page 265 and 266: fattar äldre tiders litteratur ber
- Page 267 and 268: etsplatserna 0.s.v. bör gestaltas
- Page 269 and 270: tagsorganisation, dar företrädare
- Page 271 and 272: 10 Jfr K. S. Johannessen & B. Rolf,
- Page 273 and 274: 8 Har citerat från textsarnlingen
- Page 275 and 276: Nordenstam, red., Konlpendiuni for
- Page 277 and 278: 2 Har citerat efter S.Meyer, Kunsth
- Page 279 and 280: 6 Cours de lir~~quistique
- Page 281 and 282: introduktionsartikel finns i Approa
- Page 283 and 284: uttalar sig Rokseth på följande v
- Page 285 and 286: 41 V Aubert, Det skjulte satnfuritz
- Page 287: 13.1.1985. 8 Jfr kap. 2 ovan om pai
- Page 291 and 292: Foucault, M., 245, 281 Frank, M., 2
- Page 293 and 294: Maimonides, Moses, 162 Mallarmé, S
- Page 295 and 296: Tagliacozzo, G., 272 Taine, H., 133