Från konst till vetenskap

mera avancerat innehåll. Där finns både niatematiska texter
och astronomiska tabeller, och de äldsta bevarade språkveten-
skapliga texterna (om grammatik) härrör från fornbabylonisk
tid, omkring 1600 f.Kr.
Med skrivkonsten ökade möjligheterna till systematisk kun-
skapsproduktion och kunskapsformedling avsevärt. I en rad
samhällen i Mellersta Ostern upprättades det skolor, där det
gavs undervisning till blivande ämbetsmän eller "skrivare".
Dessa samhällen har blivit kallade for "skrivarkulturer". Skri-
varen var den som var högst utbildad ;han behärskade kon-
sten att skriva och rakna, vilket öppnade vägen till höga am-
beten med ty åtfoljande makt och prestige. Kunskapsproduk-
tionen och kunskapsförmedlingen hade då, som i våra dagar,
forst och främst praktiska mål, i detta fall att uppiatthålla den
for samhällets verksamheter nödvändiga ambetsmannaklassen.
I en sumerisk text från omkring år 2000 före vår tideräk-
nings begynnelse beskrivs livet i en sådan ambetsmannaskola.
Som framgår av följande referat har systemet inte forändrats
så våldsamt mycket sedan den gången:
Studenten går hemifrån på morgonen och har med sig sin
middagsmat for senare förtäring i skolan. Denna leds av en
"skolfader" ;dessutom namns också en lärare i sumeriska och
en lärare i rakning i denna text. Undervisningen består av
avskrivning av existerande lertavlor, och ämnena ar surneri-
ska, rakning och bokhållning. En stiang disciplin uppratthål-
les av en dörrvakt, en undervisningsinspektör och en gårds-
vakt. Sju gånger under dagens lopp far studenten prygel for
olika förseelser, som senare tiders skolelever nog känner igen:
han konimer for sent på morgonen, pratar under lektioner-
na, reser sig upp utan att ha bett om lov, lämnar skolområdet
utan tillåtelse och slarvar med skrivningen. Först när kvällen
kommer återvänder han trött till hemmet, avlägger rapport
om dagens arbete till sin far,som antagligen också var ambets-