Från konst till vetenskap
Från konst till vetenskap
Från konst till vetenskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
punkter på utvecklingens mål i de olika grekiska staterna. I<br />
Aten och de stader soni var ekonomiskt och kulturellt allie-<br />
rade med Aten <strong>till</strong>skrevs människans intellektuella och <strong>konst</strong>-<br />
närliga sidor en vida större betydelse än i stater som Sparta och<br />
Kreta, där fisisk fostran och militär disciplin värderades desto<br />
högre.<br />
Det grekiska uttrycket for människans allsidiga utveckling,<br />
pnideia, översattes med tiden <strong>till</strong> latinets hurnanitas (av Cice-<br />
ro). Har finner vi en av rötterna <strong>till</strong> tanken att de humanistis-<br />
ka disciplinerna och andra <strong>vetenskap</strong>er kan spela en särskild<br />
roll i människans utveckling, i arbetet med att humanisera det<br />
djur som valt att kalla sig självt iiorno snpierzs, den visa mannis-<br />
kan. Hos Aristoteles stöter man också på uttrycket "de fria<br />
<strong>konst</strong>erna" som skulle komma att spela en nyckelroll i syste-<br />
matiseringen av <strong>vetenskap</strong>ens värld i den latintalande delen<br />
av världen på medeltiden. (Jamfor avsnittet om de sju fria<br />
<strong>konst</strong>erna längre fram i detta kapitel.) Det finns nämligen enligt<br />
Aristoteles "vissa fria <strong>konst</strong>er som det passar sig for en fri man<br />
att lära sig". Har går Aristoteles i sin läromästare Platons fot-<br />
spår. Den högsta formen av niansklig aktivitet var enligt båda<br />
två att agna sig åt <strong>vetenskap</strong>liga aktiviteter av purt kunskaps-<br />
intresse, <strong>till</strong> skillnad från vardagslivets praktiska sysslor och<br />
tekniska fardigheter som sågs som uppgifter for hantverkare<br />
och andra lågstatuspersoner (kvinnor och slavar).<br />
I Aten och några darmed förbundna samhallen sker det<br />
något nytt på 500-talet före vår tideräknings början som skil-<br />
jer deni från alla tidigare och de flesta senare samhällen: kun-<br />
skap <strong>till</strong>skrivs ett egenvarde.Att ha kunskaper om människans<br />
och världens natur <strong>till</strong>skrivs ett varde som är oberoende av den<br />
nytta soni dessa kunskaper kanske också kan visa sig ha for ad-<br />
ministrativa och praktiska syften. Och den abstrakta kunska-<br />
pen <strong>till</strong>ades ett högre varde an den praktiska. Med detta låg<br />
förhållandena bättre <strong>till</strong> fatta for en systeniatisk kunskapspro-<br />
duktion an någonsin förr.
Change language