Från konst till vetenskap

de for "genier" (till exempel Goethe på det litterära onirådet
och Bismarck på det politiska området).'
Men i depreciserade utgåvor av begreppen står 'humanvetenskaperna'
(die Geistesivissenschaften) och 'kulturvetenskaperna'
ofta for detsamma, nämligen vetenskaperna om rnanniskan
i allmänhet, Och alla dessa uttryck, "humanvetenskaperna",
"die Geisteswissenschaften", "kulturvetenskaperna",
täckte ursprungligen både de ämnen son1 nu brukar ingå i de
historisk-filosofiska fakulteterna vid våra universitet och de
ämnen som nu brukar ingå i samhällsvetenskapliga fakulteter.
Utskiljningen av samhallsvetenskaperna som eget oniråde sker
forst på 1900-talet. Också områden som juridik och teologi
tillhörde det som till exempel Wilhelm Dilthey menade med
"humanvetenskaperna" (die Geistestuissenschdften, manniskovetenskaperna
i vid mening).
Det ar en tämligen tvivelaktig forestallning att alla ting skulle
ha sina "vasen" som går att infanga med hjälp av korta verbala
karakteristiker, vasensdefinitioner. Men om vi forkastar
forestallningen att definitioner har till uppgift att fanga tingens
inneboende vasen, så kan vi faktiskt betrakta den föreslagna
definitionen av "det humanistiska kunskapson~rådet" som en
inte oäven kort karakteristik av en av uttrycket "humanioras"
huvudbetydelser. Med sina brister ar Nordenfelts definition
en någorlunda rimlig karakteristik av "humaniora" i den vida
betydelsen, i vilken "humaniora" står for humanvetenskaperna
generellt (inklusive samhallsvetenskaperna,juridik och teologi).
Om vi vill gå vidare med detta problemkon~plex och se
närmare på förhållandet mellan humaniora i mera snäv mening
och de andra humanvetenskaperna (samhallsvetenskaperna
etc.), så ar det en vag som förefaller naturlig, nämligen att
gå historiskt fram. De indelningar av vetenskapernas värld som
vi opererar med i våra dagar ar for det mesta tandigen farska,
och området har hela tiden befunnit sig i förändring. Som alla