Från konst till vetenskap
Från konst till vetenskap
Från konst till vetenskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tivens möjligheter, men han uttalar sig mycket försiktigt. I<br />
kapitlet om marxistisk litteraturforskning betonar han att<br />
marxismen ar en "utmaning" for litteratur<strong>vetenskap</strong>en. Men<br />
det finns ännu inte så mycket att visa <strong>till</strong> nar det galler resul-<br />
tat. "Vetenskapligt givande (skriver han) blir perspektivet, om<br />
man ser den marxistiska litteraturforskningen som ett falt for<br />
fundamentala, i stort långt ifrån besvarade frågeställningar.""<br />
Efter en inledanJe kritisk presentation av den positivistiska<br />
traditionen i svensk litteratur<strong>vetenskap</strong> kommer det ganska<br />
utförliga redogörelser for traditioner som då var foga kanda i<br />
Sverige: strukturalism och semiologi, icke-positivistiska va-<br />
rianter av litteratursociologi, marxistisk litteraturforskning och<br />
hermeneutik.<br />
Aspelins utgångspunkt var det förhållandet att litteraturve-<br />
tenskapen befann sig i en kris, både i Sverige och internatio-<br />
nellt sett. Situationen utmärktes av osäkerhet angående am-<br />
nets grundvalar och målsattning.Bakgrunden for detta var inte<br />
minst den brist på teoretisk och metodologisk diskussion som<br />
ar karakteristisk for positivismen i största allmänhet och den<br />
svenska litteratur<strong>vetenskap</strong>liga traditionen i synnerhet. Efter<br />
Henrik Schucks framgångsrika kritik av de spekulativa insla-<br />
gen i historismen på 1800-talet har den svenska litteraturve-<br />
tenskapen kannetecknats av en nykter empirism, som stort sett<br />
utesluter teoretiska reflektioner. Det ar en hållning som skil-<br />
jer sig t.ex. från de franska positivisternas intresse for synteti-<br />
serande uppgifter.'' En av Schucks efterträdare, Anton Blanck,<br />
uttryckte den ateoretiska hållningen mycket tydligt i en upp-<br />
sats som publicerades 1922.Enligt Blanck kan man inte tala<br />
om "metoder" i historisk forskning. Det skulle påminna allt-<br />
for mycket om "kemiska laboratorier med reagenser och dy-<br />
likt", och det skulle lätt kunna medföra att man glömde bort<br />
att "varje historisk uppgift måste ha sin egen, under arbetet<br />
spontant framväxande 'metod"'.'' Det ar den hållningen som<br />
i decennier varit typisk for litteraturhistorieämnet i Sverige,<br />
I
Change language