Från konst till vetenskap

More documents

Recommendations

Info

6J, 66 Beiigtssor)I.,273 Berhorius, 1 1 1 Bergniar~G.M., 147-1 52,276 BergströmL., 274Berkelex G. 162 Ber, H., 221,222.22 ,225 Betens, H., 281 BessetN., 176, 179, 278 Bepr, terbucli der Philosophie. I Kjell S. Johannessens ochTore Nordenstanis bidrag till Viteriskapsjlosofi og gruntilagsproblenier i teatervitenskapel$ forskning (red.T. Bastiansen, Bergen 1983 och senare upplagor) genomgås några exempel på historism och positivisni i estetisk forskning. 9 Uttrycket "faktapositivism" användes för första gången i ett föredrag i Historisk samfund 1974:A.E. Christensen, "Fra Kristian Erslev til Erik Arup". Därefter har b1.a. Birgitta Odéii och Thomas Forser anvämt detta ord (med hänvisning till forskare som Lauritz Weibull och Henrik Schuck). Se B. Odén, Lauritz Weibull orliforskarsanilzallet, Lund 1975,s. 201;T. Forser, "En helig och allmännelig kyrka. . .", i T. Forser, red., Hunianiora på utidatit
Nordenstam, red., Konlpendiuni for humanioraproven, del 2, Bergen 1985; A. Kittang och U. Lie, red., Litteratulforskning of litteratulforn~idling, Bergen-Oslo-Troms0 1982; Humaniora i sanihället. Tio inlägg oni hunianistisk forskning, Stockholm 1982;T. Bredsdorff, M. Larsen och O.Thyssen, Til gl~den. Om humanisnie of huntaniora, Köpenhamn 1979. 20 Ludvig Holm-Olsen beskriver övergången från amatörverksamhet till professionell forskning på den nordiska filologins område i Lys over norron kultur. Norrone studier i Norge, Oslo 1981. Siri Meyer har analyserat den motsvarande utvecklingen i konsthistorien i sin avhandling Kunsthistoriens forhistorie i Noge. Noen sentrale aspekter, Bergen 1983. 21 A.Aall, "Filosofien", i Historien Filologien of Filosofien ved Det Konfel ~ Fredriks e Universitet 181 1- 191 1, Kristiania 191 1, s. 21. 22 M. Olsen, "Filologien", i den ovan nämnda festskriften till Kristianiauniversitetets hundraårsjubileum, s. 291. 23 M. Olsen, "Filologien", s. 291. 24 A. Bugge, "Historien, i samma festskrift, s. 216. 25 M. Olsen, "Filologien", s. 297. 26 A.Aall, "Filosofien". 27 E L.Vibe, De classicae antiquitatis disciplina injuste hodie in patria obtrectata, Kristiania 1836. Jfr Magnus Olsen, "Filologien", s. 298f. 28 Om Nordmc~ndenes Herkomst of Folkesl~gtskab, i Sanilede AJ~andlinger, Kristiania 1868, s. 83. 29 A.a.,s.4. 30 Eilert Sundt byggde sin kritik på egna erfarenheter från resor i Nordnorge. Se "Er Helgeland den ~Idste norske Bygd?", Folkevennen, 1864, s. 117f. Om invandringsteorin kan man inhämta mera i Ottar Dahl, Norsk historidorskning i 19. og 20. århundre, Oslo 1970; L. Holm-Olsen, Lys over norron kultur, Oslo 1981; och i den tidigare nämnda översikten"Historie" av Alexander Bugge från år 19 1 1. 31 T. S. Kuhn, The Structure ofScient$c Revolutions, andra upplagan, Chicago 1970. 32 Uttalandet härrör från Moltke Moe. L. Holm-Olsen, Lys over norron kultur, s. 86. 33 M. Olsen, "Filologien", s. 347. 34 n filologi en",^. 379.Till detta kom också ett par litteraturvetenskapliga tjänster (en professur i "folktraditioner og medeltidslitteratur", en docentur i romersk litteratur). 35 Gerhard Gran, "Litteraturhistorien, i Historien Filologien og Filosofien ved Det Kongelige Fredriks Universitet 18 1 1 - 191 1, s. 287. 36 L. Dietrichson, "Det kunsthistoriske studiums stilling ved vort univer-
Page 1 and 2:
frdn KONST till VETENSKAP J
Page 4 and 5:
Carlsson Bokförlag Box 21 12 103 1
Page 6 and 7:
4. DEN HISTORISTISKA POSITIVISMEN 1
Page 8 and 9:
Låt mig illustrera med ett exempel
Page 10 and 11:
Förord till andra upplagan Boken h
Page 12 and 13:
ör sig om språkdiscipliner som ar
Page 14 and 15:
Egentligen ar val det basta sättet
Page 16 and 17:
sitet varierar en hel del Oklarhete
Page 18 and 19:
dana områden som konst, vetenskap
Page 20 and 21:
de for "genier" (till exempel Goeth
Page 22 and 23:
ner). Exemplen måste med andra ord
Page 24 and 25:
son1 äger rum under de tio första
Page 26 and 27:
För den som inte är van vid att l
Page 28:
historikern von Rumohr, soni Goethe
Page 33 and 34:
ställningar om världens natur som
Page 35 and 36:
2. Det klassiska Skrivkonsten Skriv
Page 37 and 38:
mera avancerat innehåll. Där finn
Page 39 and 40:
dagars nationalstater och imperier.
Page 41 and 42:
Uppfattningen att vissa slags kunsk
Page 43 and 44:
ma historian och de levande klassik
Page 45 and 46:
sfb~fatttrit~q). I~ians elev Theofr
Page 48 and 49:
Alexandria år 641. Det årtalet ka
Page 50 and 51:
ten av en seriös vetenskap om någ
Page 52 and 53:
Aristoteles raknade med tre välutv
Page 54 and 55:
evidenta utsagor kallar han "axiom"
Page 56 and 57:
det är språkforskarens uppgift at
Page 58:
teles berömda definition av männi
Page 61 and 62:
skribenterna blev de fria konsterna
Page 63 and 64:
~u~o[~!y I suu~yeua3Fsoq u~os uaSug
Page 65 and 66:
De tre medeltidskulturerna Det rome
Page 68:
tiden. Det var for övrigt Beda som
Page 80 and 81:
sansen, ställde man gärna två fr
Page 82 and 83:
Men Galileos utsaga att alla kroppa
Page 84 and 85:
världens grundläggande, ofor'ande
Page 86 and 87:
Olof Rirdberk, portrittt i oljn av
Page 88 and 89:
sig på de antika och teologiska au
Page 90 and 91:
mellan de gamla och de moderna, är
Page 92 and 93:
som bidrog till att hans verk inte
Page 94 and 95:
appellera till i förbindelse med n
Page 96:
EGYPTOLOGINS FODELSE De egyptiska p
Page 99 and 100:
ande brott i den historiska process
Page 101 and 102:
att kritiskt granska det tillgangli
Page 103 and 104:
historia", i feiii volynier, sorii
Page 105 and 106:
lan" ar en obarmhärtig men tfaffan
Page 107 and 108:
stycken också på de besläktade s
Page 109 and 110:
I The Apocdypse of] Paul [ (4f linu
Page 111 and 112:
pet, skulle man kanske kunna saga.
Page 113 and 114:
vetenskaper) och dylikt. När Napol
Page 115 and 116:
iska utvecklingen med nationalandan
Page 117 and 118:
systemets ramar. universitetslärar
Page 119 and 120:
det kritiska umgänget med allt st
Page 126:
Essnins 7iytiér. Erik Gustaf Geije
Page 143:
med detta verk etablerade ett möns
Page 151 and 152:
ocksä av der1 citerade menirigen a
Page 153 and 154:
1960. Medvetandet om att historiskt
Page 155 and 156:
För att kunna leva måste man ocks
Page 157 and 158:
- Historisk förståelse uppfattade
Page 159 and 160:
en till sina observationer." (N. D.
Page 161:
senschaften", de partikulara vetens
Page 165 and 166:
påpekade han. Man måste enligt Di
Page 167 and 168:
delband, Rickert och andra) finns d
Page 169 and 170:
vetenskaperna använder man både i
Page 171 and 172:
IX~OEPLS~u~yum 1Sir!trlour2G'vii ti
Page 173 and 174:
sällan en tydlig deduktivt-noinolo
Page 176 and 177:
när hon ansåg att den ratta stund
Page 178 and 179:
I'iet .llotidrii~ti i clti ilrr'ljt
Page 180 and 181:
För det tredje måste vi tillägga
Page 183 and 184:
Gunnar Danbolt, den norske konsthis
Page 185 and 186:
klargör villkoren for den gemenska
Page 187 and 188:
Sammanfattning Under 1800-talets lo
Page 189 and 190:
6. 1900-talet - fiån strukturalism
Page 191 and 192:
hunlanvetenskapliga revolutionen om
Page 194 and 195:
dittills hade antagit. Nu började
Page 196 and 197:
(majbagge) - kvinnan gifte sig i ma
Page 198 and 199:
som detsamma som att spåra dess hi
Page 200 and 201:
ygga på de Saussures sprakvetenska
Page 202 and 203:
Amis de la science et de la volupt
Page 204 and 205:
aktär, de ar både manliga och kvi
Page 206 and 207:
sluter sig till samma betydel~er".'
Page 208:
småningom far en kritisk distans t
Page 221 and 222:
Brutus Caesar?", så menar han "Vad
Page 223 and 224: som började sin bana 1929. De för
Page 225 and 226: vetenskaplighet, skrev Berr. Tvärt
Page 227 and 228: terbildande verket i den positivist
Page 229 and 230: heter. Låt oss se på ett citat ti
Page 231 and 232: manhang. I Norge pläderade exempel
Page 233 and 234: Den historiskt-biografiska betoning
Page 235 and 236: (1) Koncentrationen på det litter
Page 237 and 238: ekonomiprofessur som inrättades 17
Page 239 and 240: till land. Durkheim kom fram till h
Page 241 and 242: na lagar i socialt beteende)), hete
Page 243 and 244: inriktade på samtidsproblem och he
Page 245 and 246: och Julia Kristeva, och de nya sign
Page 247 and 248: upp "naturvetenskapsmannen" mot "li
Page 249 and 250: tivens möjligheter, men han uttala
Page 251 and 252: den aktuella hermeneutiken bottnar
Page 253 and 254: (5) Förklaringstyp: Avsikts- och o
Page 255 and 256: EPILOG Vi kan nu börja sluta cirke
Page 257 and 258: Japan-studier hör självfallet de
Page 259 and 260: en, framstår med andra ord som en
Page 261 and 262: En aspekt på vetenskapligt arbete,
Page 263 and 264: gare har kallat for "kulturell öve
Page 265 and 266: fattar äldre tiders litteratur ber
Page 267 and 268: etsplatserna 0.s.v. bör gestaltas
Page 269 and 270: tagsorganisation, dar företrädare
Page 271 and 272: 10 Jfr K. S. Johannessen & B. Rolf,
Page 273: 8 Har citerat från textsarnlingen
Page 277 and 278: 2 Har citerat efter S.Meyer, Kunsth
Page 279 and 280: 6 Cours de lir~~quistique
Page 281 and 282: introduktionsartikel finns i Approa
Page 283 and 284: uttalar sig Rokseth på följande v
Page 285 and 286: 41 V Aubert, Det skjulte satnfuritz
Page 287 and 288: 13.1.1985. 8 Jfr kap. 2 ovan om pai
Page 289 and 290: PERSONREGISTER Acton, J. E E. D., 2
Page 291 and 292: Foucault, M., 245, 281 Frank, M., 2
Page 293 and 294: Maimonides, Moses, 162 Mallarmé, S
Page 295 and 296: Tagliacozzo, G., 272 Taine, H., 133
show all

Från konst till vetenskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?