här - Fria Ligan

178
DEN VILDA KAMPEN OM GRYNINGEN
onämnbara fasor. De följde den antika kartan som Dexter stulit från
Riksarkivet, och när de nådde en tunnelstation som låg nära zonens
hjärta vågade de sig upp till den ödelagda markytan.
Stegen halkade över mänskliga benrester och blodslamsor. Avskräde från
monstrens skrovmål. Folket från Ulkebo, nu Hydrans nådegåvor till hans
djuriska hantlangare. Thorulf bet ihop, tog ett steg till genom sörjan. Flårian,
Dexter och Kleo följde.
Runt skaran frustade vansinnesmonstren. Sträckte betar och mandibler
mot besökarna. Hungriga, ivriga, redo att kasta sig över tvåbeningarna.
Men hållna tillbaka som av osynliga kättingar. Zonfararna levde nu enbart
för att Nidingen så önskade.
Så uppenbarade han sig framför dem. Nu i mänsklig skepnad. Kaiser
Skarprättare. Fast inte riktigt - rusig och svullen av blod och makt kunde
Hydran inte komprimera sin kropp tillräckligt. Som en besudlad jätte på
närmare tre meter beskådade han besökarna, utstrålande onaturlig fasa som
bara blev värre av anletsdragens uppenbara likhet med både Flårian och
Thorulf.
”Ser man på, två små bröder Skarprättare. Välkomna till mitt rike.”
Rösten var grötig och grov, ovan vid mänskligt tal. Till de andras stora
förvåning föll kejsar Thorulf plötsligt på knä och tog av sin skyddsmask.
”Pyrisamfundet behöver din hjälp.”
”Så ni klarar er in utan oss?”
”Nej, vi klarar oss inte. Vi är blott barn som famlar i okunskap utan din
vägledning.”
”Det borde du ha tänkt på innan du förrådde oss. Innan du svek vårt avtal.
Vi borde döda dig. Äta dig.”
”Det är din fulla rätt. Jag är här för att be om förlåtelse. Be dig glömma
allt som varit. Be dig återvända och hjälpa mig ställa allt till rätta. Jag
gjorde fel. Jag är en simpel människa. Jag visste inte bättre.”
”Vi bryr oss inte längre. Vi har glömt Skarprättare och folkyngel. Vi har
hittat hem. Här är vi starka.”
”Om du inte bryr dig, ge oss då koden till hissen i din kammare i Aros.
Det kostar dig inget. Skänk mig koden som en avskedsgåva innan du lämnar
oss för gott.”