här - Fria Ligan

54
DEN VILDA KAMPEN OM GRYNINGEN
Förbryllade sökte hjältarna upp Spartacus Blank igen, och fann
honom i basens verkstad. Han hade just börjat jobba med Kvarks
huvud när Vanessa varnade för att fler inkräktare hade anlänt.
Dödläge. Dörren hade öppnats, och hjältarna stirrade rakt in i Järnringens
gevärsmynningar. De tungt rustade soldaterna, klädda från topp till tå i
svart fornpansar, rörde inte en min. Bakom dem hukade Osvald Juniors
spensliga gestalt. Inte ett ljud hördes, förutom Spartacus frenetiska arbete
med robotskallen. Alla väntade på teknikerns svar. Det skulle avgöra vem
som kom härifrån levande.
”Kleo! Medan vi väntar har jag en hälsning från din syster!”
Kleos ögon smalnade.
”Hon trilskades lite till en början, men till slut förstod hon att vi har
rätt. Din Adelia står helt och fullt på Järnringens sida nu!”
Kleo försökte behärska sig, men kände vreden välla fram. För sin inre syn
såg han Osvalds svarta hjärta. Han tände eld på det med sin glödande ilska
som bränsle. Om han miste livet nu spelade ingen roll, bara Osvald också
dog. Järnringens agent skrek till av smärta, men besegrade hettan i bröstet.
Denna dag var hans vilja starkare än Kleos. Den unge psionikern kände
hur Osvald gick till mental motattack och tog kontroll över hans kropp som
en simpel marionett i en dockteater. En neslig repris på scenen i Musközonen
fem månader tidigare. Mot sin vilja reste sig Kleo stelt ur sitt värn.
Han beredde sig på att genomborras av kulor.
”Jag har det!” Spartacus röst överraskade alla.
”Jag har återställt en del av robotens skadade minnesbankar. Den säger
att den är … konditor. Det låter konstigt, men det är vad den säger. Den
hör hemma i ett bageri i en stad som heter Elysium IV. Staden ligger …
’under berget’. Det är allt den säger.”
Osvald tappade tålamodet.
”Platsen, idiot. Vi behöver en positionsangivelse. Var ligger staden?”
”Roboten har inget minne av det.”
Ett ögonblicks tystnad. Bakom sina mörka fornbrillor blängde Osvald
missnöjt på Spartacus.
”Kräket talar sanning. Vi har inget här att hämta. Helt om, marsch!”