här - Fria Ligan

21
DEN VILDA KAMPEN OM GRYNINGEN
blev brutalt kort. Dexter försökte fly men fälldes av en giftpil från
Mogens nålpistol. Flårian övermannades av fyra marodörer. Enar
gick i envig med Aston, men deras tvekamp stoppades av Nafta.
Trion slogs i bojor och förhördes bryskt. Mogens och Aston trodde
inte på historien om robotskallen och ville döda dem på fläcken,
men Nafta ville avvakta. I väntan på beslut kastades fångarna i två
burar, hängande på Vråålets utsida.
Med ett morr av skräck och ansträngning sträckte sig Enar ut mot kamraternas
bur. Han fick tag i gallret, och hävde sig över. Tiden stannade upp.
Tyngdkraften slet i björnens tunga kropp. Han kände döden flåsa honom i
nacken. Burens kätting gnisslade ansträngt av den extra belastningen.
Men den höll. Hoppet hade lyckats. Han levde.
Dexter och Flårian stack upp sina sammanbundna händer genom gallret,
och Enar slet sönder deras bojor. Med gemensamma krafter lyckades de forcera
låset, varpå Dexter och Flårian snabbt klättrade upp till Enar på ovansidan.
Plötsligt hördes röster från rampen som buren hängde från, fem meter
upp.
”Håll klaffen där nere”, grymtade en grötig marodörröst varpå en tomflaska
kom vinande och missade rymlingarna med en hårsmån.
De höll andan och väntade. En röd sol var på väg upp över Hultamarkens
stenöken. De hade ingen tid att förlora. Efter några långa minuter
började de klättra upp längs kättingen, mot rampen ovanför. Dexter satte
sig på Enars axlar, och en flämtande Flårian klättrade över sina båda kamrater.
När hans huvud till sist passerat kanten stirrade han rakt i mynningen
på en fornbössa. Det var Nafta, Cylinderkvinnan.
”Håll tyst och klättra upp. Jag har lurat bort vakterna men de är snart
tillbaka”, väste den dieselosande rävhonan.
Snabbt tog sig de tre upp på rampen, där Nafta gav dem sina vapen.
”Ulvrikingen Mogens har lurat Aston att anfalla Biörnehuus. Han har
fått hela klanen med sig. Det är vansinne, vi riskerar storkrig mot Pyrisamfundet.
Vi har inget att vinna på det. Attacken måste misslyckas. Jag kan
inte stoppa den, men jag ska göra vad jag kan för att sabotera den inifrån.
Ni måste varna Biörnehuus. Anfallet ska ske om en vecka. Gå nu, men först
måste någon av er lappa till mig. Annars verkar er flykt inte trovärdig.”