här - Fria Ligan
här - Fria Ligan
här - Fria Ligan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
46<br />
DEN VILDA KAMPEN OM GRYNINGEN<br />
haft en relation med Spartacus, men visste inte var han fanns. Hon<br />
mindes dock att han ”yrat” om att åka ut i Vättaträsket, det livsfarliga<br />
marsklandet norr om Pirit.<br />
Krogen Krääx, populärt bland träskmutanter och algodlare, blev<br />
nästa anhalt. Här mötte de den nedsupne galten Postman Erling,<br />
som körde postpråm mellan Pirit och bosättningar i Vättaträsket.<br />
Han sade att han hade spelat kort med Spartacus för bara några<br />
veckor sedan, på handelsstationen Näckrosen. Äntligen en ledtråd!<br />
Sällskapet stannade till hos Översten, som hade förvandlat sitt<br />
magasin till ett fort i väntan på nästa attack från fiender som var ute<br />
efter Kvark och hans hemlighet, vägen till Elysium IV. Översten<br />
hade skruvat loss automatens huvud och bad gruppen ta det med<br />
sig ut i Vättaträsket.<br />
Efter tre dagars färd på Erlings postbåt genom det svavelosande<br />
sumplandet nådde sällskapet Näckrosen. Här samlades köpmän<br />
som ville handla med träskets reptilstammar och lycksökare på jakt<br />
efter fornskatter i djupen. Näckrosens ägare, ett sorkpar vid namn<br />
Fjodor och Nissa Klammer, påstod att de inte sett Spartacus men<br />
verkade dölja något. Stationens övriga gäster kände inte heller till<br />
den försvunne teknikern. Efter ett samtal med den lismande Moro<br />
Karp, som sade sig vara reporter på Polisgazetten, gick sällskapet<br />
till sängs. De väcktes av Fjodors desperata rop på hjälp.<br />
Med ursinnig svärta i blicken slog Enar in dörren till Moro Karps rum.<br />
Där satt tjuven, hopkrupen på golvet vid något slags fornmanick. I handen<br />
Kvarks klotrunda plåthuvud. Reptilsnabbt slängde sig Karp på golvet och<br />
pressade sig genom den decimeterbreda springan under väggen. Hans<br />
kropp, onaturligt böjlig och hal, försvann med ett klafsande ljud.<br />
En sak blev kvar på insidan, för stor för springan: robotskallen, ännu<br />
fångad i Karps grönbleka hand. Flårian kastade sig fram och rände sin värjspets<br />
genom handen, ned i golvet. Tjuven skrek av smärta på andra sidan<br />
väggen. Hans genomborrade hand släppte Kvarks huvud, som rullade över<br />
golvet med släckta ögon. Karp skrek till igen när han slet sig loss, till priset<br />
av ett långt gapande sår i handen. Ett dovt plask hördes i mörkret där ute.<br />
Sedan var han borta.