här - Fria Ligan

48
DEN VILDA KAMPEN OM GRYNINGEN
Episod XI: Mannen på Träskets Botten (PIK-FC)
Dexter hör röster, Enar smakar svagdricka i reptilkungens hydda, Flårian tar en
simtur och Kleo nedstiger ensam i djupets fornborg.
Han såg inte ens förvånad ut. Spartacus Blank, mästarteknikern som Kleo
och hans vänner hade jagat ända hit till världens ände, tittade knappt upp
från manicken han arbetade med. Han satt omgiven av vildvuxen grönska
som sträckte sig mot taket i denna märkliga fornkupol, en boning som legat
gömd på Vättaträskets botten sedan tiden innan världen gick under.
”Vem är du?” sade Spartacus kort, fortfarande utan att möta Kleos blick.
Den unge psionikern, biten av blodiglar och medtagen efter att nästan ha
drunknat på vägen ner, glömde sin smärta och trötthet. Hans vänner uppe
på träskets yta, automaten Kvarks huvud, mutanthatarna som jagade dem
– just nu betydde det ingenting. Kleo hade bara en sak för ögonen. Han tog
fram föremålet han burit som smycke runt halsen, artefakten som Stjärnstammens
döende ledare gav honom i Musközonen. Kleo hade lovat att
skydda den med sitt liv, till den dag han kunde överlämna den till Stjärnstammens
sierska Beate Hed. Om hon ännu levde.
Han sträckte den oansenliga saken i metall och plasticks till Spartacus.
”Vet du vad detta är?”
Teknikern, uppenbart mer intresserad av föremålet än av besökaren, tog
artefakten och kopplade ihop den med en större fornburk vid sin sida med
mängder av knappar och en lysande skärm på. Obegripliga symboler från
forntidens djup började rulla över skärmen.
”Jag vet inte vad du hoppats på, men du blir nog besviken. Detta är ett
dataminne, det ni kallar mummelkub. Men det innehåller bara rappakalja.
Mängder av data utan mening.”
Kleos mod sjönk. Hade allt varit förgäves?
”Vänta … det kanske finns något här…”