Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

expanded, but cooperation between the public sector and the voluntary sector is still weak. Most initiatives were aimed at children and young people, in particular in schools. We can also see an increase in activities to restrict availability and in preventive measures in the healthcare sector. Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 9 ALKOHOL NARKOTIKA TOBAK ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING DISKUSSION
Inledning DENNA RAPPORT HANDLAR om det förebyggande arbetet mot problem med alkohol, narkotika och tobak i Sverige under 2007. Rapporten är den andra i en serie årliga rapporter från Statens folkhälsoinstitut. I den första – som alltså avspeglar situationen 2006 – berördes dock inte tobak. Rapporten har fokus på de åtgärder som vidtagits för att förebygga problem med alkohol, narkotika och tobak. Rapporten riktar sig till beslutsfattare och tjänstemän inom myndigheter på nationell, regional och lokal nivå och inom frivilligorganisationer, till preventionspraktiker, exempelvis hälsoplanerare och ungdomsledare, samt till studerande och massmedier. Rapporten har tre delar. Den första delen beskriver översiktligt konsumtions- och skadeutvecklingen inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Den andra delen beskriver insatser som görs på nationell och internationell nivå. Det handlar här om beslut i regering och riksdag om bland annat ny eller ändrad lagstiftning, men också om nationella insatser för att stimulera och stödja det lokala och regionala arbetet. Den tredje delen, som är rapportens kärna, beskriver det förebyggande arbetet med utgångspunkt från de faktorer som påverkar problem med alkohol, narkotika och tobak. Bestämningsfaktorer är sådant som förklarar både konsumtionen och problemen den leder till, och de är indelade i fem grupper. Dessa är pris, fysisk tillgänglighet, normer och attityder, sociala faktorer och individfaktorer. Under dessa fem huvudrubriker beskriver vi dels utgångsläget för respektive bestämningsfaktor, dels vilka åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte. Denna indelning i bestämningsfaktorer baseras på preventionsvetenskaplig teori. På samhällsnivå beslutas om regler och lagar som bestämmer den ekonomiska och fysiska tillgängligheten, exempelvis genom pris, åldersgränser och reglering av parti- och detaljhandel. Hit 10 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 hör också försök att påverka de normer som styr människors syn på alkohol, narkotika och tobak och de problem som konsumtionen leder till. Till de sociala faktorerna hör förhållanden i den närmaste sociala omgivningen som familjen, kamratrelationerna, skolmiljön, arbetslivet och tillgången till socialt utvecklande fritidsaktiviteter. Till de individuella faktorerna hör biologiska och psykologiska faktorer som genetiska förutsättningar, det centrala nervsystemets funktionssätt, tidiga utagerande beteenden, sensationssökande personlighet och tilltro till den egna förmågan att lösa problem. Pris, fysisk tillgänglighet och normer och attityder har fått en allt större betydelse i forskningen under senare år. Inte minst har preventionsforskningen visat att det är inom dessa områden de förebyggande åtgärderna har störst effekt. Samma indelning görs för narkotika som för alkohol och tobak. Detta kan möjligen verka överraskande eftersom narkotika är olagligt. Men det är inte bara narkotikans juridiska status som styr människors beteenden. Det pris som konsumenten får betala spelar också en stor roll för benägenheten att konsumera narkotika. På samma sätt diskuteras den fysiska tillgängligheten i samma termer för narkotika som för alkohol och i stor utsträckning även för tobak. Produktion som begrepp är kanske självklart, men det är inte lika självklart att tala om partihandel och detaljhandel av olagliga varor. Partihandel är ändå vad den organiserade brottsligheten ägnar sig åt då den smugglar och distribuerar större narkotikapartier till lokala köpmän. Detaljhandel är på motsvarande sätt det som lokala försäljare ägnar sig åt då de säljer narkotika i lägenheter, på krogar eller på gatan till slutanvändarna. De sociala faktorerna delas upp i fyra huvudområden: familj, skola, arbetsliv och fritid. De individfaktorer som diskuteras är fosterskador, barn i utsatta miljöer, barn med neuropsykia-
Page 1 and 2: Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4: © StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6: Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9: Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 12 and 13: triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15: edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17: De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61:
som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63:
Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65:
• vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67:
nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69:
Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71:
Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73:
Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75:
de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77:
Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79:
Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81:
Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83:
åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85:
Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87:
Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89:
Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91:
sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93:
handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95:
Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97:
61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99:
123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100:
183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104:
Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106:
cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108:
att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110:
En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112:
muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114:
andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116:
har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118:
möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?