Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Tullverket har under 2007 prioriterat att störa flödet av narkotika som skickas per post eftersom den till stor del har sitt ursprung i ungdomars beställningar över internet. Detta har resulterat i att antalet postbeslag ökade från 1 500 till 2 200 jämfört med föregående år (158). Både Tullverket och Polisen förordar att man satsar mer resurser på spanings- och underrättelseverksamhet på internet och på samordning av dessa insatser. Man arbetar i huvudsak med att identifiera kriminella nätverk som använder internet för att kommunicera, planera och genomföra illegala transaktioner av narkotika samt att följa utvecklingen om droger som publiceras på internet framför allt på webbplatser som marknadsför olika droger samt ger information om droger och droganvändning (149). Polisen har med hjälp av finansiering från MOB startat projektet Narkotika på Internet (NICKS-projektet), som sprider kunskap till svenska myndigheter och initierar operativa projekt och utredningar. Interpol har tagit upp det arbetssätt som utvecklats inom projektet och samverkan sker med Interpols Drug net. Den olagliga försäljningen av läkemedel har ökat i Sverige och resten av världen. Utvecklingen är oroande med tanke på de allvarliga hälsorisker som användning av preparaten medför. En bedömning som nu görs av WHO är att 50 procent av de läkemedel som köps över internet från oseriösa webbplatser är förfalskade. I Sverige arbetar Läkemedelsverket med att kartlägga förekomsten av olaglig handel med läkemedel och läkemedelsnära produkter. Bland dessa läkemedel återfinns ett antal narkotiska preparat. Handel på brukarnivå Tillgången på droger ökar missbrukets utbredning så det är viktigt att platser där det är allmänt bekant att droghandel förekommer inte etableras. Medan tullen i huvudsak agerar utmed landets gränser finns polisen i landets alla kommuner. Beslagsstatistiken brukar visa att tullen står för få men stora beslag av narkotika medan polisen gör många men små beslag. Detta hänger naturligtvis samman med att tullens primära uppgift är att kontrollera importen, medan polisen agerar nära missbruket. Ofta är det polisen som fångar upp de första signalerna på att en individ eller grupp har involverats i bruk av droger och polisens arbete har nära koppling till det lokala drogförebyggande arbetet i kommunerna. Polisens långa och ingående erfarenheter av missbrukarnas tillvaro gör att polisen har en central roll i kommunernas samrådsgrupper. Enligt uppgifter i 2007 års Länsrapport är Polisen den myndighet som kommunerna oftast samarbetar med i det förebyggande arbetet (35). Med utgångspunkt i STAD-projektet i Stockholm (www.stad.org) har de tre storstäderna sedan 2003 bedrivit ett utvecklingsarbete, Trestad, där skolan och riskmiljöer som krogen varit ett av flera prioriterade områden. Inom skolområdet har ett projekt med namnet 12 pilotskolor drivits, där syftet varit att öka antalet elever som har en negativ inställning till narkotika. Man hoppas på det sättet kunna vända på ”majoritetsmissförståndet” (uppfattningen att alla andra använder droger) och minska nyrekryteringen via kamrater. MOB har gett ut en skrift som hjälper kommunerna att se krogen som en arena för arbetet mot narkotikan. Polisens medverkan i detta arbete är enligt MOB-skriften nödvändigt. Dess uppgift är bland annat att medverka i utbildning av krogpersonal och att skapa relationer med dem som arbetar i krogvärlden (159). Under 2007 har MOB vidgat kretsen av städer som får hjälp att arbeta mot narkotika i krog- och nöjesmiljöer genom en nationell krogsatsning. Under året har man utbildat restaurangpersonal och ordningsvakter, arbetat med policyer och genomfört kartläggningar och observationsstudier för att mäta effekterna av insatserna. Social tillgänglighet för ungdomar Att börja experimentera med narkotika och andra droger före 15 års ålder är en av de allvarligaste indikatorerna på framtida skadligt bruk. Det är också i tonåren som många barn för första gången exponeras för narkotika och därmed försätts i situationer som ställer krav på eget ställningstagande. Tonårsperioden är alltså en utvecklingsperiod under vilken preventionsinsatser är särskilt angelägna, kanske framför allt insatser för att begränsa tillgängligheten. I de årligen återkommande undersökningarna av skolelever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet har Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 67 ÅTGÄRDER
ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER eleverna tillfrågats om de känner någon som kan ge dem tillgång till narkotika (10). Under 1990-talet ökade andelen elever i årskurs 9 som ansåg att de skulle kunna få eller köpa narkotika av någon person i omgivningen men under 2000-talet har andelen elever med denna information minskat och frågan utgick i och med 2007 års undersökning. Alltsedan undersökningen påbörjades 1971 har flickorna i årskurs 9 haft bättre kunskap om från vem de kan få tag i narkotika än pojkarna. Samma fråga har ställts till elever i gymnasiets årskurs 2 sedan 2004 och andelen som ansåg att de skulle kunna få eller köpa narkotika av någon person i omgivningen har varit tämligen konstant runt 30 procent sedan 2004. Könsskillnaderna tycks något mindre i årskurs 2. De flesta kommuner arbetar för att skapa en god och drogfri uppväxt för barn och ungdomar. Polisen är i det arbetet en viktig samverkanspartner tillsammans med skolan och socialtjänsten. Inom polisen arbetar man bland annat med en metod kallad Linköpingsmodellen som innebär att polisen kontaktar föräldrarna så snart en ungdom påträffas med narkotika. Modellen förordas av Rikspolisstyrelsen och sprids nu i hela landet. Andra sätt att begränsa ungdomars efterfrågan på droger är att vända sig till vuxna i ungdomarnas närhet. Detta sker i ökande grad i takt med att nya metoder och program riktade till föräldrar, lärare, elevvårdspersonal och andra vuxna sprids. Allt fler kommuner rapporterar också om insatser mot langning till ungdomar och de flesta kommuner har tillgänglighetsbegränsande insatser i form av exempelvis STAD-metoden (35). Under 2007 har ett utvecklingsarbete för att bland annat begränsa tillgängligheten för ungdomar pågått i tre län och nio kommuner. Initiativet till projektet, 3*3, har tagits av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Syftet med 3*3 är att stödja och stimulera kommunerna att utveckla en långsiktig och hållbar struktur för att minska konsumtionen av alkohol och narkotika bland ungdomar. Under 2007 har liknande projekt bedrivits i 21 mindre kommuner i Örebro och Värmlands län. Läs mer om projekten 3*3 och 21 småkommuner i bilagan. Ungdomar som för första gången grips av polis för ringa narkotikabrott överförs i regel till social- 68 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 tjänsten, där de i allmänhet får olika stödinsatser. I några större kommuner finns dessutom särskilda mottagningar med sjukvårdsinslag som tar emot ungdomar som polisen omhändertar. Maria Ungdom i Stockholm har i fler fall fått bilda modell för dessa och här drivs ett särskilt projekt kallat MUMIN. Projektet utgör ett exempel på hur verksamheter av olika slag kan arbeta gemensamt för att snabbt erbjuda hjälp. MUMIN vänder sig till unga mellan 15 och 25 år som gripits för ringa narkotikabrott. Samarbetet innebär bland annat att mottagningen tar emot akut när polisen har gjort ett omhändertagande. Den unge motiveras att ta emot en uppföljande kontakt tillsammans med föräldrarna på ungdomsmottagningen Maria Ungdom. Under hösten 2007 utvärderades metoden och numera ingår den i ordinarie verksamhet. Projektet har väckt intresse i andra städer och inspirerat till andra samverkansprojekt som exempelvis SMADIT-UNG, ett samarbete mellan Vägverket, Polisen, åklagarmyndigheten, socialtjänsten, landstinget och frivården. Polisen erbjuder narkotikapåverkade ungdomar under 20 år som stoppas i trafiken vård i samarbete med Maria Ungdom (160). Tobak Tillgängligheten påverkar konsumtionen av tobak. Ju svårare det är att få tag på och att använda tobak desto mindre blir tobaksbruket. Om detta finns en stor enighet bland forskare och andra experter (84, 135). I Sverige begränsas tillgängligheten till tobak framför allt genom 18-årsgränsen för inköp. Dessutom är det förbjudet att sälja lösa cigaretter och små förpackningar, och att ha självbetjäning (116). Detta är insatser som försvårar för framför allt personer med låg köpkraft att köpa tobak. Tyvärr respekteras 18-årsgränsen för inköp dåligt av många handlare och nästan hälften av ungdomarna i årskurs 9 uppger att de kan köpa sin tobak själva. Kiosker är det absolut vanligaste inköpsstället och den plats där efterlevnaden av åldersgränsen fungerar allra sämst (10). Provköp är en metod som innebär att ungdomar besöker försäljningsställen på kommunens uppdrag och försöker köpa tobak för att se vilka handlare som begär att få se legitimation. Utifrån resultatet får sedan handlaren positiv eller negativ feedback.
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114: andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116: har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?