Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Procent
40
30
20
10
0
-80 -81 -82 -83 -84 -85 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
Män
Kvinnor
Figur 20. Andel (procent) vuxna dagligrökare 18-84 år, 1980–2007. Åldersstandardiserade värden (16, 80).
Högre andel
(statistiskt säkerställd)
Högre andel
Genomsnitt i riket
Lägre andel
Lägre andel
(statistiskt säkerställd)
Sociala ojämlikheter och riskfaktorer
De sociala ojämlikheterna i hälsa är mer eller
mindre genomgående inom alla levnadsvanor
(dagligrökning, riskkonsumtion av alkohol,
fetma, stillasittande fritid och litet intag av frukt
och grönsaker). Tobaksbruket är i dag vanligare
bland arbetare och korttidsutbildade, till skillnad
från 1960- och 1970-talet då rökning var vanligare
bland högutbildade (16, 84).
Män Kvinnor
Högre andel
(statistiskt säkerställd)
Högre andel
Genomsnitt i riket
Lägre andel
Lägre andel
(statistiskt säkerställd)
Figur 21. Andel (procent) vuxna dagligrökare, efter län eller region 15 , 2004–2007. Åldersstandardiserade värden (16).
Det är i dag drygt tre gånger vanligare att korttidsutbildade
män röker varje dag än att män
med lång utbildning gör det. Drygt var femte
kvinna med kort utbildning röker varje dag
jämfört med var tionde kvinna med lång utbildning.
Det är också mer än dubbelt så vanligt att
både kvinnliga och manliga arbetare röker varje
dag jämfört med tjänstemän på mellannivå eller
högre nivå. Rökning förblir således en av de
15 Länen är indelade i fem nivåer. De län som har samma andel, avrundat till heltal, som rikets genomsnitt ligger i en nivå. Över
och under genomsnittet finns de län med andelar som är högre respektive lägre. Några av dessa är statistiskt säkerställda,
dessa är särskilt markerade.
Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 43
TOBAK