Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Procent<br />
16<br />
12<br />
8<br />
4<br />
0<br />
2004<br />
Män<br />
2005<br />
Kvinnor<br />
2006<br />
<strong>2007</strong><br />
Figur 27. Andelen (procent) män och kvinnor som utsätts<br />
för passiv rökning på <strong>arbetet</strong>, 18–84 år, 2004–<strong>2007</strong>.<br />
Åldersstandardiserade värden (16).<br />
Vuxna som passiva rökare<br />
Andelen personer som i <strong>arbetet</strong> ofrivilligt utsätts<br />
för passiv rökning har minskat kraftigt under de<br />
senaste årtiondena. Denna minskning beror till<br />
största delen på lagändringarna 1994 och 2005,<br />
som syftade till att ingen ofrivilligt ska utsättas för<br />
passiv rökning på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverkets<br />
undersökning Arbetsmiljön <strong>2007</strong> presenterar<br />
statistik på riksnivå om självrapporterad exponering<br />
för tobaksrök i arbetsmiljön (89). Även i<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut undersökning Hälsa på<br />
lika villkor ställs frågor om passiv rökning. Dessa<br />
båda undersökningar skiljer sig åt i hur och vilka<br />
man frågat om passiv rökning, och därför kan de<br />
inte direkt jämföras. <strong>Det</strong> framgår till exempel av<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts undersökning att det är<br />
vanligare att män utsätts för passiv rökning på<br />
<strong>arbetet</strong> (10 procent) än kvinnor (7 procent) (16),<br />
medan Arbetsmiljöverkets undersökning visar att<br />
det inte är någon skillnad mellan könen. Enligt<br />
Arbetsmiljöverket har andelen som är utsatta på<br />
<strong>arbetet</strong> minskat med ungefär hälften sedan början<br />
på 90-talet. Men mellan 2005 och <strong>2007</strong> har andelen<br />
män under 30 år som utsätts för passiv rökning<br />
ökat kraftigt (från 7 till 12 procent). <strong>Det</strong> är svårt<br />
att finna någon förklaring till detta eftersom det<br />
numera endast finns ett område i arbetslivet där<br />
rökning är tillåten, nämligen om arbetsplatsen är<br />
någon annans bostad (90). Även enligt Folkhälsoinstitutets<br />
undersökning ökar andelen unga män<br />
som utsätts för passiv rökning något <strong>2007</strong> (16).<br />
Samma trend gäller hela befolkningen där den<br />
totala andelen som utsätts för passiv rökning<br />
minskar för varje år, även om utvecklingen stagnerat<br />
i de senaste mätningarna.<br />
Barn som passiva rökare<br />
<strong>Det</strong> egna hemmet är en plats där många fortfarande<br />
utsätts för passiv rökning och särskilt<br />
utsatta är barn. De är samtidigt extra känsliga<br />
för tobaksrök, bland annat på grund av att deras<br />
immunförsvar inte är färdigutvecklat och att luftvägarna<br />
är trängre än hos vuxna. Problemet med<br />
passiv rökning i hemmen är svårt att lösa med<br />
lagstiftning, därför är det viktigt att de vuxna<br />
inser behovet av att skydda barnen för tobaksröken.<br />
<strong>Det</strong> krävs till exempel att informationsinsatser<br />
inom mödra- och barnhälsovården följs av<br />
insatser i förskolan, skolan, fritidsomsorgen och<br />
föreningslivet (89). Enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport<br />
utsattes 5 procent av svenska barn<br />
(0–14 år) för tobaksrök i hemmet varje dag 2005.<br />
Föräldrar till äldre barn röker något mer än föräldrar<br />
till yngre barn. <strong>Det</strong> finns också en tydlig<br />
skillnad i exponeringen för tobaksrök om man ser<br />
till föräldrarnas utbildningsnivå eftersom korttidsutbildade<br />
röker betydligt mer. Under senare<br />
år har den passiva rökningen i hemmen minskat<br />
avsevärt, men fortfarande finns mycket kvar att<br />
göra för att förbättra barnens miljö (92).<br />
Sociala skillnader bland passiva rökare<br />
En större andel kvinnor och män som är arbetslösa,<br />
förtidspensionärer och långtidssjukskrivna<br />
är utsatta för passiv rökning jämfört med dem<br />
som yrkesarbetar. Ju kortare utbildning, desto<br />
större andel kvinnor och män är utsatta för passiv<br />
rökning. <strong>Det</strong> beror sannolikt på att rökning<br />
är vanligare i dessa grupper. Inte oväntat är det<br />
även en större andel kvinnor och män som utsätts<br />
för passiv rökning bland dem som är i ekonomisk<br />
kris, saknar kontantmarginal eller har låg<br />
inkomst (16).<br />
<strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong> 49<br />
TOBAK
Change language