Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

• vikten av att föräldrarna tillsammans sätter upp gemensamma regler och normer kring sådant de anser vara angeläget, i synnerhet ungdomsdrickande. I slutet av mötet får föräldrarna tillfälle att diskutera och komma överens om gemensamma förhållningssätt. Träffarna leds av särskilt utbildade föräldramötespresentatörer. Insatsen är utformad för att både begränsa tillgängligheten av alkohol för ungdomar och för att påverka attityder och normer hos föräldrarna. ÖPP är en av de mest spridda drogförebyggande metoderna i Sverige och i minst 50 kommuner arbetade man under 2007 med metoden i alla årskurserna 6–9 (35). I Öckerö kommun har man arbetat framgångsrikt för att minska den höga alkoholkonsumtionen bland ungdomar. I början av 2000-talet hade Öckerö högst alkoholkonsumtion bland ungdomar i hela Västra Götaland. Sex år senare, 2006, var situationen den omvända. Ledorden i arbetet mot ungdomars alkoholkonsumtion är Alla överens och innebörden är att alla vuxna i kommunen ska vara överens om att ungdomar under 18 år inte ska dricka alkohol. Under flera års tid har man inom kommunen arbetat med att försöka göra de vuxnas inställning mer restriktiv till alkoholkonsumtion bland unga. Till exempel kan föräldrar via e-post prenumerera på Drogförebyggarens nyhetsbrev. Nyhetsbrevet innehåller information om aktuella forskningsresultat, tips på föreläsningar och information om lokala ungdomsfester. Cirka 700 föräldrar prenumererar på e-brevet. Årliga drogvaneundersökningar genomförs i ungdomsgruppen och resultaten från dessa sprids genom medierna. Den politiska ledningen i kommunen har också engagerats i arbetet, liksom föräldrar och föreningslivet. I bilagan finns fler exempel på tillgänglighetsbegränsande metoder. KONSUmTION OcH PRODUKTION AV FEm VANLIGA NARKOTIKA- PREPARAT cannabis – Nästan 4 procent (159 miljoner) av världens befolkning mellan 15 och 64 år använder cannabis. Över 170 länder producerar cannabis, största producenten är Marocko. Marknaden för cannabis finns främst i västra och centrala Europa. Opium och heroin – Opiater används av 0,4 procent av världens befolkning mellan 15 och 64 år, vilket motsvarar drygt 15 miljoner människor. Bland dessa använde 0,3 procent (11 miljoner) heroin. Världens för närvarande ledande opiatproducent är Afghanistan, där över 90 procent av hela världens opium odlas. Kokain – 14,3 miljoner människor mellan 15 och 64 år beräknas använda kokain i den del av Anderna där råvaran kokablad odlas, närmare bestämt i Colombia, Peru och Bolivia. Efterfrågan är fortsatt stabil. I ett tioårsperspektiv har konsumtionen i Nordamerika avstannat men ökat i Europa. I vissa europeiska länder har en fördubbling skett. Amfetamin – Knappt 25 miljoner människor antas använda amfetamin och efterfrågan börjar nu stabiliseras efter att under 1990-talet stadigt ha ökat. Europa står för en stor del av amfetaminproduktionen. Särskilt Holland, Polen, den baltiska regionen och Belgien är stora producenter. Produktion sker även i USA och i östra och sydöstra Asien. Satsningen på kontroll av potentiella prekursorer (ämnen som används vid tillverkning av narkotika) antas i viss mån ha varit dämpande på det europeiska och amerikanska utbudet. Ecstasy – Cirka 9 miljoner människor beräknas använda ecstasy, vilket primärt produceras i Europa. De länder som producerar mest är Holland, Belgien, Tyskland, Polen, de baltiska staterna och Kanada (151). Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 63 ÅTGÄRDER
ÅTGÄRDER Narkotika Att begränsa den fysiska tillgängligheten till narkotika är det främsta instrumentet för att minska narkotikabruket. Många studier visar att en minskad tillgång till narkotika har en starkt begränsande effekt på konsumtionen samtidigt som en rad undersökningar visar att om narkotika är lättillgänglig ökar benägenheten bland unga att testa (131, 147). Tillgång är ett komplext begrepp som innefattar många faktorer som påverkar varandra. Inte minst lagstiftningen spelar stor roll för tillgänglighetsutvecklingen – en restriktiv lagstiftning som kriminaliserar framför allt produktion och försäljning men även innehav och bruk minskar kraftigt antalet personer som använder narkotika (148). För att en restriktiv lagstiftning ska vara effektiv krävs också effektiva kontrollåtgärder för att inte en illegal marknad ska uppstå, därför beskriver vi den svenska polisens och tullens kontrollarbete närmare i det här avsnittet. För att kriminalisering effektivt ska kunna begränsa tillgängligheten krävs också att lagstiftningen är normativt förankrad i befolkningen (läs mer om detta i avsnittet Normer och attityder sidorna 72–73). En ensidig satsning på tillgänglighetsbaserade åtgärder ger däremot begränsade effekter på narkotikabruk och narkotikaproblem och måste kombineras med insatser mot efterfrågan. Tillgängligheten till narkotika kan bedömas utifrån exempelvis pris och narkotikabeslag. Eftersom priset på narkotika beräknas ha sjunkit (se Narkotikapriset sidorna 56–57) samtidigt som antalet narkotikabeslag ökat under en 15-årsperiod bedöms tillgängligheten till narkotika ha ökat under samma period. Däremot har, enligt CAN:s undersökningar under 2000-talet, färre elever i årskurs 9 uppgett att de skulle kunna få eller köpa narkotika av någon person i omgivningen. Andra indikatorer som kan illustrera tillgänglighetsutvecklingen är produktion, smuggling, den expanderande internethandeln och handeln på brukarnivå. I det följande diskuterar vi utvecklingen för dessa indikatorer och hur vi i Sverige arbetar för att minska tillgängligheten. Enligt uppgifter från Rikskriminalpolisen är de vanligaste narkotiska preparaten i Sverige cannabis och amfetamin, men de senaste åren 64 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 kan man också se att kokain blivit alltmer vanligt (149, 150). Ökningen av kokainmissbruket är särskilt koncentrerat till ungdomar i storstäderna. Rökning av cannabis och marijuana är det mest spridda narkotikabruket i Sverige och flera polismyndigheter pekar på ökat användande bland ungdomar. Enligt Rikskriminalpolisen har användandet av ecstasy avtagit något under senare år, från att ha varit relativt omfattande, särskilt bland ungdomar (149). Åtgärder för att minska produktionen Den narkotika som förekommer i Sverige är i huvudsak insmugglad. Den inhemska produktionen av narkotika är begränsad och innefattar egentligen bara marijuana. Enligt Rikskriminalpolisen tyder uppgifter från missbruksmarknaden på en ökande tillgång till marijuana som odlats i Sverige. Däremot har inga illegala laboratorier för tillverkning av syntetisk narkotika upptäckts mellan 2005–2007 i Sverige. Här finns ett väl uppbyggt kontrollsystem för kemikaliehandeln vilket förmodligen har inneburit ett hinder för etablerandet av storskalig narkotikaproduktion i landet. Dessutom kan ”den nationella samrådsgruppen mot illegal användning av kemikalier för tillverkning av narkotika” genom sitt arbete ytterligare ha förhindrat uppkomsten av illegala laboratorier (149). Det opium och heroin som förekommer i Sverige produceras huvudsakligen i Afghanistan och större delen av den cannabis som förekommer i Sverige har sitt ursprung i Marocko. Den illegala produktionen av ecstasy som påverkar Europa sker nästan uteslutande i Nederländerna och Belgien. Kokainet kommer till Sverige från Sydamerika och det svenska amfetaminet har ofta sitt ursprung i Polen eller Nederländerna och Belgien. Drogen kat kommer hit från länderna på Afrikas horn och de södra delarna av Arabiska halvön (149). Eftersom det knappast förekommer någon illegal produktion av droger i Sverige så är heller inte åtgärderna mot den typen av problem omfattande, däremot arbetar flera internationella organisationer med frågan. FN hade år 1998 ett möte (General Assembly Special Session, UNGASS) om illegala droger. Bland annat lades en aktionsplan fram för inter-
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15: edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17: De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114: andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116:
har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118:
möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?