Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Nationella handlingsplaner och folkhälsomål Den första svenska narkotikapolitiska handlingsplanen avsåg perioden år 2002 till 2005. Enligt propositionen var syftet att skapa en tydligare prioritering av narkotikafrågan på samtliga nivåer i den svenska politiken. I planen tillkännagav regeringen också avsikten att tillsätta en nationell narkotikasamordnare som skulle genomföra och samordna insatser på narkotikaområdet (75). För genomförandet av den narkotikapolitiska planen anslog man 360 miljoner kronor. När planen utvärderades noterades en rad positiva utfall, bland annat att: • narkotikafrågan har fått en högre prioritet och samordningen av insatser förbättrats på nationell, regional och lokal nivå • de flesta kommuner har uppgraderat sina insatser mot narkotika • missbrukarvården har förbättrats • bekämpningen av narkotikarelaterad brottlighet har intensifierats. I november 2005 lade regeringen fram den senaste nationella handlingsplanen mot narkotika, vilken antogs av riksdagen under våren 2006 och löper under perioden 2006–2010. Här fastställs bland annat att det övergripande målet för narkotikapolitiken – ett narkotikafritt samhälle – ska ligga fast samt att narkotikapolitiska insatser ska riktas mot tillgången och efterfrågan på narkotika för att: • färre människor ska börja missbruka • fler personer med missbruksproblem ska få hjälp att sluta • tillgången på narkotika ska minska. I handlingsplanen framhålls vissa åtgärder som särskilt viktiga. Fortsatta insatser behövs för att: • förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och organisationer • förbättra det förebyggande arbetet genom bland annat metod- och kompetensutveckling • utveckla vården • effektivisera kontrollen Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 39 NARKOTIKA
NARKOTIKA • förbättra metoderna att följa narkotikautvecklingen och samhällets insatser • utveckla behandlingsperspektivet inom kriminalvården. Arbetet på lokal nivå anses avgörande för framgångsrika resultat och kommunernas arbete betonas. Samtidigt måste samarbetet inom EU och internationellt öka. Barn, ungdomar och föräldrar är särskilt prioriterade målgrupper. Regeringen har avsatt nära 260 miljoner kronor per år 2008–2010 för arbete mot alkohol och narkotika (76). Regional och lokal policy En viktig faktor för framgång i det förebyggande arbetet är politiskt ansvar och stöd. Detta kan i praktiken innebära att man antar ett alkohol- och drogpolitiskt program eller en policy. Tecken på att arbetet prioriteras av kommunens ledning kan också vara att man har utsett en särskild person som ansvarar för att samordna det förebyggande arbetet och att man avsatt ekonomiska medel för det förebyggande arbetet. I varje län fanns under 2007 en länssamordnare, som hade till uppgift att samordna det förebyggande arbetet med alkohol och narkotika i regionen. Fram till och med 2007 ansvarade Alkoholkommittén tillsammans med Mobilisering mot narkotika för samordningen av länssamordnarna. Det anordnades kontinuerliga träffar för information, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Under 2008 har det samordnande ansvaret för länssamordnarna tagits över av Statens folkhälsoinstitut. På kommunal nivå samordnas det förebyggande arbetet ofta genom kommunala drogförebyggare. Enligt data från Länsrapport 2007 hade ungefär 80 procent av kommunerna en anställd utsedd för att samordna det förebyggande arbetet med alkohol och narkotika under 2007. På lokal nivå sammanfattas det förebyggande arbetet vanligtvis i en kommunal policy för alkohol och narkotika. Under 2007 hade drygt 80 procent av kommunerna ett politiskt program för alkohol och droger enligt uppgifter i Länsrapport 2007 40 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 (35). Läs mer om hur arbetet med en kommunal drogpolicy kan se ut i avsnittet Regional och lokal policy i alkoholdelen av den här rapporten. CAN har under 2006 kartlagt narkotikapolitiska handlingsplaner i kommuner och stadsdelar. Vad gäller förekomsten av handlingsplaner mot narkotika sammanfaller CAN:s resultat i hög grad med vad som rapporterats i Länsrapport 2007, vilket visar att omkring 80 procent av kommunerna har en handlingsplan. CAN:s kartläggning visar att planerna normalt innehåller förebyggande åtgärder (98 procent), tillgänglighetsbegränsning (60 procent) och vård och behandlingsinsatser (55 procent). Kommunfullmäktige har oftast beslutat om att ta fram handlingsplanerna och Socialtjänsten och skolan är de två instanser som flest rapportörer uppgav ha varit med och arbetat fram handlingsplanen. I arbetet med handlingsplanerna har en lång rad andra aktörer varit inblandade exempelvis polisen, lokala brottsförebyggande råd och lokala folkhälsoråd. I kartläggningen tillfrågades kommunerna också om i vilken utsträckning de använder sig av utvärderade metoder i arbetet mot narkotika. 38 procent svarade att de ofta använder sig av utvärderade metoder och drygt 15 procent av kommunerna uppgav att de alltid använder sig av utvärderade metoder. En relativt stor andel (37 procent) uppgav att de inte vet om de metoder som används har utvärderats (77). Kommuner och andra myndigheter samarbetar ofta i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. I narkotikaarbetet är polisen samarbetspart i knappt 90 procent av kommunerna enligt uppgifter från 2007 års Länsrapport (35). För bekämpning av den grova narkotikabrottsligheten har ett tiotal polismyndigheter valt att ha särskilda länsgemensamma narkotikaenheter. Ett antal myndigheter har inrättat kombinerade enheter där man parallellt med narkotikabekämpningen även arbetar med annan verksamhet, till exempel brottsspaning. Vissa polismyndigheter har inrättat gatulangningsgrupper för att bekämpa narkotikabrott på gatunivå. Andra myndigheter har valt att under vissa perioder arbeta med riktade insatser som ett komplement till närpolisverksamheten (78).
Page 1 and 2: Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4: © StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6: Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9: Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11: expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13: triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15: edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17: De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91:
sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93:
handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95:
Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97:
61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99:
123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100:
183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104:
Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106:
cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108:
att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110:
En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112:
muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114:
andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116:
har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118:
möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?