Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

slutenvård ökat med 68 procent. Ökningen för
unga män under samma period var 37 procent.
Den här utvecklingen avspeglar i viss mån förändringar
av berusningsdrickandet, där flickor i
årskurs 9 börjar närma sig samma nivå för intensivkonsumtion
som pojkar (9, 10). Nästan en
fjärdedel av alla pojkar och flickor i nionde klass
uppger att de intensivkonsumerar 6 alkohol minst
en gång i månaden.
I årskurs 2 på gymnasiet svarade drygt hälften
av pojkarna och 44 procent av flickorna att
de intensivkonsumerar alkohol minst en gång i
månaden (9, 10).
Men det är inte så att alla ungdomar dricker
alkohol. För att klassificeras som alkoholkonsument
räcker det att ”en gång om året eller mer sällan”
dricka antingen ett glas öl, cider eller alkoläsk,
2 cl vin eller 2 cl sprit. Att definition är så vid bör
man ha i åtanke när man tolkar resultaten. Nästan
en tredjedel av både pojkarna och flickorna i årskurs
9 anger att de inte dricker alkohol alls 7 .
I årskurs 2 på gymnasiet däremot är det färre
som inte dricker, 12 procent av pojkarna och 10
procent av flickorna svarade 2007 att de inte
dricker alkohol (10).
Antal per 100 000 invånare
350
300
250
200
150
100
50
0
-98
-99
Pojkar
-00
01
-02
-03
Flickor
-04
-05
-06
-07
Figur 8. Vårdade i slutenvård med alkoholförgiftning som
huvud- eller bidiagnos, antal per 100 000, pojkar och män
respektive flickor och kvinnor i åldrarna 15–19 år, 1998–
2007 (19).
Brott
Ett antal studier har visat att det finns ett samband
mellan alkohol och våld. Inom den kriminologiska
forskningen framgår detta samband på
tre sätt:
1. Vid misshandelsbrott var 70–80 procent av
gärningsmännen och 40–50 procent av offren
alkoholpåverkade vid brottstillfället.
2. De polisanmälda våldsbrotten är fler de dagar
alkoholkonsumtionen är hög.
3. Alkoholkonsumtionen per invånare varierar
systematiskt med den polisanmälda misshandelsbrottsligheten
och i ännu högre grad med
det polisanmälda dödliga våldet (20).
Samtidigt kan det ifrågasättas om anmälningsstatistiken
alltid speglar den faktiska utvecklingen.
Kopplingen mellan alkohol och våld är generellt
starkare i länder som har en kultur med
berusningsdrickande jämfört med länder som
inte har det (21).
När det gäller alkoholens inverkan på våld
mot kvinnor är forskarna däremot inte lika enade
– vissa menar att alkoholen spelar en stor roll
medan andra menar att det inte finns ett tydligt
samband. Vid dödligt våld mot kvinnor i nära
relationer i Sverige är knappt hälften av gärningsmännen
alkoholpåverkade vid brottstillfället, vilket
är mindre än vid dödligt våld i övrigt (22).
Det finns flera teorier om varför alkoholen
utlöser våld. En teori är att när vi är påverkade av
alkohol anses vi inte vara fullt ansvariga för våra
handlingar och kan därför bete oss på ett sätt som
vi inte skulle göra annars. Vi tar paus från ansvaret
och kan skylla på alkoholen. En annan teori
är att alkoholen minskar självkontrollen och att
det därför ligger närmare till hands att ta till våld
i situationer som upplevs som provocerande,
jämfört med någon som inte har druckit alkohol.
Ytterligare en teori är att alkoholen gör att våldsverkaren
upplever konfliktsituationer som mer
frustrerande och förödmjukande (21).
6. Intensivkonsumtion definieras här som att dricka alkohol motsvarande minst en ”kvarting” sprit (35 cl) eller en hel flaska
vin (75 cl) eller motsvarande vid ett och samma tillfälle.
7. 34 procent av pojkarna och 28 procent av flickorna i årskurs 9 svarade år 2007 att de inte dricker alkohol.
Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 19
ALKOHOL