Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Utvecklingsarbete i tre län och nio kommuner 3x3 Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika (MOB) har utvecklat ett partnerskap med tre länssamordnare och nio kommuner (Södermanland, Jämtland och Norrbotten) (12). Organisationerna har gett ekonomiskt stöd och också ingått i en styrgrupp för arbetet. Länssamordnarna har haft en samordningsroll för arbetet i kommunerna. Syftet med 3x3 är att stödja och stimulera kommunerna att utveckla struktur för ett långsiktigt och hållbart förebyggande arbete mot alkohol och narkotika för att minska konsumtionen. Följande krav ställdes på kommunerna som deltog i projektet: 1. en god infrastruktur (styrgrupp på hög nivå) 2. en antagen policy 3. en samordnare eller en person som hade ett tydligt ansvar för utvecklingsarbetet 4. ett arbete med kartläggning, genomförandeplaner och systematisk uppföljning. Kommunerna ska utveckla föräldrastödet och strategier för att begränsa tillgången på alkohol och narkotika. För alkohol ska man arbeta för att begränsa den sociala, legala och illegala tillgängligheten. De större kommunerna har haft möjlighet att välja ytterligare ett utvecklingsområde. Av de metoder som använts inom området tillgänglighet kan nämnas Ansvarsfull alkoholservering och Växjömodellen. Inom föräldrastödsområdet har exempelvis Komet för föräldrar, COPE och ÖPP (som också rör social tillgänglighet) införts. Ett annat exempel på åtgärder är skapande av mer hälsofrämjande sommarfestivaler. I en av de kommuner som deltar i satsningen i Norrbotten har andelen misshandelsfall halverats mellan 2006 och 2008 (144). En utvärderare vid Luleå universitet har knutits till projektet, och utvärderingen är inriktad på måluppfyllelse, genomförande och eventuella effekter på konsumtionen av alkohol och narkotika. Utvärderingen genomförs med hjälp av intervjuer med lokala samordnare, deltagande observation av lokala styrgrupper, enkäter till styrgruppsmedlemmar, dokumentation (till exempel handlingsplaner) samt statistiska källor om konsumtionsmönster. Resultaten kommer att rapporteras i december 2008. Utvecklingsarbete vid fyra gymnasieskolor För att utveckla preventionsarbetet inom gymnasieskolan startade Alkoholkommittén 2006 ett utvecklingsarbete på fyra gymnasieskolor i Alvesta, Kristianstad, Motala och Umeå (12). Skolorna fick möjlighet att stärka sitt alkohol- och drogförebyggande arbete. Ett krav för att vara med i satsningen var att kommunen hade en policy för alkohol och narkotika och att man redan arbetade med att utveckla det förebyggande arbetet i grundskolan. Av gymnasieskolorna krävdes att man byggde upp en struktur för utvecklingsarbetet. Arbetsgrupper med lärare, representanter från elevhälsan, skolledningen och elever utsågs och kommunala samordnare och länssamordnare (för alkohol- och drogförebyggande verksamhet) kopplades också till arbetet. Varje skola utarbetade en policy som beskrev hur skolan vill driva arbetet för att främja hälsa och förebygga problem. Även en verksamhetsplan baserad på lokala förhållanden utarbetades där det bland annat framgick vilka lärare som skulle utbildas i olika typer av förebyggande arbetsmetoder. Områden som var aktuella att arbeta inom var samverkan med föräldrar, skolmiljön, ledarskapet i klassrummet, pedagogiken kring att föra dialog om alkohol med eleverna, social och emotionell kompetens, åtgärder mot skolk samt utveckling av elevhälsans arbete. För att omsätta verksamhetsplanerna har Alkoholkommittén gett ekonomiskt stöd för kompetensutveckling under två år. Lunds universitet har haft uppdrag att utvärdera processen kring arbetet i en kvalitativ utvärdering. Empiriskt material har samlats in genom i första hand intervjuer och observationer. Dessutom ska man samla data från lokala utvärderingar. En delrapport lämnades till Alkoholkommittén i slutet av 2007. Resultaten där visar på statistiskt säkerställda skillnader mellan modellskolor och en kontrollgrupp av skolor. Modellskolorna har en bättre situation med mobbning, skolk, fusk, psykisk hälsa, upplevd självbild och andel elever som bjuds på alkohol av sina föräldrar. Utvecklingshögskolor 2006–2007 Utvecklingshögskolorna är ett samarbete mellan Alkoholkommittén och fyra högskolor (Mälar- bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete 2007 23
dalens högskola, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola). Syftet med satsningen är att färre ska ha en riskabel alkoholkonsumtion vid respektive lärosäte. Studier visar att konsumtionen av alkohol är högre under åren vid högskolan än vid någon annan ålder och under dessa år grundlägger studenterna sina alkoholvanor. Fokus har varit att identifiera och utbilda nyckelgrupper bland dem som möter studenterna, exempelvis personal som arbetar socialt med studenter eller på studentpubar. Satsningen har följts upp genom tre olika typer av utvärderingar (145). Utvärderingen hittills (delrapport) visar att satsningen på de fyra högskolorna ännu efter tre terminer inte har resulterat i en reduktion av riskabel alkoholkonsumtion jämfört med fyra kontrollhögskolor som undersökts (145). En förklaring kan vara att arbetet försenades. Parallellt med Utvecklingshögskolor 2006–2007 har det pågått liknande satsningar på flera andra högskolor i landet. Referenser 1. Tullverket. Årsredovisning 2007. Hämtad 2008-04-29 från http://www.tullverket.se/download/18.53f763a 6118146085c08000407/tullverket_ars redovisning2007.pdf. 2. Kustbevakningen. Årsredovisning 2007. 2007. Hämtad 2008-04-29 från http://www.kustbevakningen.se/documents/%c3%85rsredovisningar/%c 3%85rsredovisning_2007.pdf. 3. Rikspolisstyrelsen. Polisens årsredovisning 2007 Hämtad 2008-04-29 från http://www.polisen.se/ mediaarchive/4347/3474/3928/Polisens_AR_2007.pdf 4. Socialstyrelsen. Årsredovisning 2007. Hämtad 2008-04-29 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/ rdonlyres/698EDB3F-87DB-41B7-B6A5- 0C943622650F/9966/20081182_rev.pdf. 5. Verksamhetsberättelse för föreningen Tandvård mot tobak 2007. 6. Verksamhetsberättelse 2007 för Psykologer mot tobak. 7. Verksamhetsberättelse för år 2007. Läkare mot tobak. 8. Verksamhetsberättelse 2007. Sjuksköterskor mot tobak. 9. Verksamhetsberättelse för Farmaci mot tobak 2007. Farmaci mot Tobak. 2007. 10. Verksamhetsberättelse för år 2007. Lärare mot tobak. 24 bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete 2007 11. Riksförbundet VISIR:s verksamhetsberättelse för år 2007. 2007. 12. Alkoholkommittén. Alkoholkommittén 2001–2007. Slutrapport. 2007. 13. Krogar mot knark. STAD. Hämtad 2008-08-25 från http://www.stad.org/templates/xform.aspx?id=78 &epslanguage=SV. 14. Gripenberg J, Wallin, E.& Andréasson, S. Effects of a community-based drug-use prevention program targeting licensed premises. Substance Use and Misuse 2007;42(12-13):1883-98. 15. Gripenberg J. Droger på krogen. En kartläggning av narkotikasituationen på Stockholms krogar. Stockholm: STAD; 2002. 20. 16. Gripenberg J. Partydroger på Stockholms krogar. En djupintervjustudie med polis, krögare och ordningsvakter. Stockholm: STAD; 2002. 17. Mobilisering mot narkotika. Rapport 2007. Den nationella narkotikapolitiska samordnarens slutrapport för verksamheten 2002–2007. 18. Mailkommunikation med tidigare tjänsteman vid MOB:s kansli. sept 2008. 19. ”Kronobergsmodellen” En sammanfattning av Kronobergspolisens ungdomsgrupps alkoholrelaterade arbete. Hämtad 2008-08-29 från http://www. polisen.se/mediaarchive/1683/25265/26059/30490/ 1_070405Ungdomsgruppen.pdf. 20. Kronobergsmodellen. Polismyndigheten i Kronobergs län. Närpolisområde Växjö. 2008-08-30. 21. Brottsförebyggande rådet. Årsredovisning 2007. Hämtad 2008-04-29 från http://www.bra.se/extra/ measurepoint/?module_instance=4&name=%C5 rsredovisning%202007&url=/dynamaster/file_ archive/080222/ba772aa2151e3825652abedb- 13d2b00c/ARR%255f07%255finlaga.pdf. 22. Ansvarsfull alkoholservering – en vetenskapligt beprövad arbetsmetod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljö. Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2008-04-25 från http://www.fhi.se/templates/Page____8963.aspx. 23. Wallin E NT, Andréasson S. Alcohol prevention targeting licensed premises. A study of effects on violence. J Stud Alcohol 2003;Mar;64(2):270-7. 24. Månsdotter AM, Rydberg MK, Wallin E, Lindholm LA, Andréasson S. A cost-effectiveness analysis of alcohol prevention targeting licensed premises. Eur J Public Health 2007;17(6):618-23. 25. Statens folkhälsoinstitut. Länsrapport 2007: Länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn enligt alkohol- respektive tobakslagen samt kommunernas övriga alkohol- och drogförebyggande arbete. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2008.
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19:
Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21:
slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23:
fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25:
Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27:
av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29:
Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31:
Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33:
Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35:
av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37:
Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39:
ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41:
Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43:
Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45:
Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47:
Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49:
karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51:
Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53:
SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55:
innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57:
Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59:
kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61:
som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63:
Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65:
• vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67:
nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69:
Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71:
Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73:
Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114: andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116: har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120: domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122: anslutning till ordinarie föräldr
Page 123: erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 127 and 128: 54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130: 111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131: Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?