Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ÅTGÄRDER<br />
tion och anhöriga som tycker att närstående<br />
dricker för mycket. Syftet med Alkoholhjälpen är<br />
att göra ett självhjälpsmaterial lättillgängligt på<br />
webben och ge människor alternativet att själva<br />
ta ansvar och förändra sin riskkonsumtion. Läs<br />
mer om Alkoholhjälpen och annan marknadsföring<br />
och informationsinsatser i bilagan.<br />
Insatser för trafiksäkerhet<br />
Sedan 2002 har Motorförarnas helnykterhets<br />
förbund (MHF) bedrivit trafiknykterhetsprojektet<br />
Death trip med syfte att förändra skolelevers<br />
attityder till rattfylleri och att öka kunskapen om<br />
hur ungdomar ser på rattfylleri i dag. De elever<br />
som deltar i projektet fördjupar sig i området<br />
alkohol och bilkörning och ska utforma förslag<br />
på åtgärder och aktiviteter för att påverka attityderna.<br />
Hittills har 7 000 elever deltagit i projektet<br />
sedan starten. Läs mer om projektet och andra<br />
insatser för trafiksäkerhet i bilagan.<br />
Narkotika<br />
För att effekten av en restriktiv narkotikalagstiftning<br />
ska kunna upprätthållas måste politiken ha<br />
ett normativt stöd i befolkningen. Svensk narkotikapolitik<br />
har utvecklats med stort stöd av<br />
nykterhetsrörelsen som i sin tur har haft en bred<br />
förankring i opinionen. I <strong>Sverige</strong> är också narkotikapolitiken<br />
väl förankrad i befolkningen, cirka<br />
95 procent håller med om att all befattning med<br />
narkotika bör vara olaglig. Attityder och normer<br />
är givetvis inte statiska och även om svenska folket<br />
i dag i stor utsträckning är negativt till narkotika<br />
så krävs ett kontinuerligt arbete för att inte<br />
detta ska förändras. Arbetet som genomförs med<br />
att stärka negativa attityder till narkotika är som<br />
en konsekvens av detta därför huvudsakligen<br />
inriktat på ungdomar.<br />
Insatserna för att påverka attityder och normer<br />
kan delas in i två huvudkategorier: information<br />
och opinionsbildning samt marknadsföring och<br />
reklam. Eftersom all befattning med narkotika är<br />
olaglig i <strong>Sverige</strong> blir som konsekvens även marknadsföring<br />
och reklam för narkotika det också.<br />
<strong>Det</strong> här avsnittet fokuserar därför huvudsakligen<br />
på insatser inom området information och opinionsbildning.<br />
72 <strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong><br />
Ungdomars inställning till narkotikapolitiken<br />
Skolans undervisning om alkohol, narkotika<br />
och tobak (ANT) är en av de större källorna till<br />
information om droger för ungdomar. Skolan är<br />
skyldig att informera om olika beroendeframkallande<br />
medel och deras skadeverkningar. Även<br />
om effekterna av skolans traditionella faktaförmedlande<br />
ANT-undervisning är små på ungdomars<br />
beteende är kunskaper om olika drogers<br />
skadeverkningar på kort och lång sikt en viktig<br />
förutsättning för ökad förståelse för nolltolerans<br />
för narkotika. CAN gör årligen undersökningar<br />
bland skolelever och ställer då frågan om de har<br />
haft ANT-undervisning i skolan. Under <strong>2007</strong> var<br />
det cirka 50 procent av eleverna i årskurs 9 och<br />
cirka 60 procent av eleverna i gymnasiets årskurs<br />
2 som inte fått någon drogundervisning.<br />
Mobilisering mot narkotika (MOB) har sammanställt<br />
ett antal studier för att belysa attityder<br />
kring narkotika bland ungdomar och unga<br />
vuxna. En av dessa studier visar på en överlag<br />
starkt negativ attityd till narkotikaanvändning<br />
med ett brett stöd för att ett eget bruk av narkotika<br />
ska vara kriminaliserat. Men studien visar<br />
samtidigt på en tendens till liberalisering i synen<br />
på narkotika, vilket förklaras med det ökade<br />
resandet bland unga, där möten med andra kulturer<br />
och andra perspektiv på narkotikaanvändning<br />
ställs mot den mer restriktiva hållningen i<br />
<strong>Sverige</strong> (172). En annan förklaring till den ökade<br />
liberaliseringen är enligt <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut<br />
den förlängda ungdomsperioden. Med det<br />
menas bland annat att utbildningarna blir längre<br />
och familjebildningen planeras till senare, vilket<br />
skulle kunna skapa mer utrymme för alternativa<br />
ungdomliga livsstilar än vad som tidigare har<br />
varit fallet (173).<br />
MOB konstaterar också att attityderna skiljer sig<br />
gentemot olika typer av preparat. Cannabis anses<br />
vara mindre farligt och mer accepterat att använda<br />
i förhållande till andra preparat, men en majoritet<br />
av de tillfrågade avvisar samtidigt tanken på en<br />
legalisering. På vilket sätt och i vilken utsträckning<br />
ungdomarna använder narkotikan påverkar också<br />
hur de ser på riskerna med användningen. Gymnasieungdomar<br />
som aldrig har provat narkotika<br />
ser fler negativa effekter av narkotikaanvändning,<br />
såväl sociala som hälsorelaterade, jämfört med
Change language