Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 Totalt antal dödsfall där narkotika påvisats i blodet Figur 16. Årlig narkotikarelaterad dödlighet, trend 1994–2007 (59). Mellan 1995 och 2000 ökade antalet dödsfall där narkotika påvisats i blodet, men efter millennieskiftet sjönk dödligheten fram till 2006. För 2007 uppvisar data däremot en tydlig ökning i dödligheten, en flerårig minskning av antalet dödsfall har alltså brutits. Om det också är början på en uppåtgående trend återstår att se (59). Det är svårt att bedöma utvecklingen av det tunga missbruket utifrån indikatorer. Orsakerna till trendbrottet när det gäller antalet personer som avlidit med narkotika i blodet är ännu så länge oklara, men att den här typen av dödsfall ökat så tydligt det senaste året pekar ändå mot en ogynnsam utveckling av det tunga missbruket. Som framgår av figur 17 är antalet narkotikarelaterade dödsfall mycket högre bland män än bland kvinnor. Antalet narkotikadödsfall bland män har ökat från 1970-talet fram till 2000 varefter utvecklingen vänt och dödligheten sjunkit, för att nu ha ökat igen till 2007 12 . För kvinnor har den narkotikarelaterade dödligheten varit relativt stabil under det senaste decenniet, och varierat mellan 70–100 dödsfall per år (60). Antal 350 300 250 200 150 100 50 0 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 Män Kvinnor Figur 17. Årlig narkotikarelaterad dödlighet 1994–2006 uppdelad på kön (60). Narkotikarelaterad dödlighet i ett internationellt perspektiv Narkotikarelaterad dödlighet används ofta som en indikator på hur omfattande narkotikamissbruket är och uppgifterna rapporteras ofta internationellt, exempelvis till EU:s särskilda narkotikaobservatorium, EMCDDA 13 . Måttet används sålunda även i jämförelser mellan länder. Olika sätt att definiera narkotikarelaterad dödlighet ger olika utfall, ett faktum som är extra tydligt vid internationella jämförelser där klassificeringen av orsakskategorierna görs på olika sätt i olika länder. Andelen dödsfall som undersöks rättsmedicinskt varierar också inom EU, vilket försvårar jämförelser av antalet narkotikarelaterade dödsfall (61). Enligt EMCDDA har jämförbarheten mellan länderna förbättrats men fortfarande finns skillnader i rapporteringskvalitet vilket innebär att man bör undvika direkta jämförelser. Däremot kan statistiken användas för att studera trender. Enligt EMCDDA:s beräkningsmetod för narkotikarelaterad dödlighet ligger Sverige sannolikt på en något lägre nivå än genomsnittet i EU, vilket i relation till den avsevärt lägre preva- 12 Data från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister för 2007 är ännu inte tillgängliga så om även dessa visar på en ökning är ännu för tidigt att säga. 13 European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction Det DrogförebygganDe arbetet i Sverige 2007 35 NARKOTIKA
NARKOTIKA lensen 14 i Sverige, får betraktas som en relativt hög nivå. Den svenska dödlighetsutvecklingen följer samma trendlinje som övriga EU-länder, vilket innebär ökade dödstal under 1990-talet och en minskning efter millennieskiftet. Hur den svenska ökningen 2007 förhåller sig till utvecklingen för EU-länderna återstår att se (36). Det är inte klarlagt i vilken utsträckning höga dödlighetssiffror i Sverige beror på bättre register och bättre metodik än i andra länder, exempelvis högre obduktionsfrekvens och fler toxikologiska analyser vid dödsfall. Sjuklighet Användning av narkotika är förenad med mer eller mindre stora hälsorisker och olika komplikationer till följd av missbruket är vanliga. Det är sedan länge känt att sjukligheten och dödligheten bland narkotikamissbrukare är mångfalt större än för normalbefolkningen i motsvarande åldrar. Orsakerna bakom de ökade riskerna kan delas in i tre kategorier: komplikationer till följd av de narkotiska preparatens farmakologiska effekter, komplikationer till följd av administrationssättet, det vill säga det sätt på vilket narkotikan intas, samt allmänna förhållanden i missbrukarnas livsföring. Olika undersökningar har visat att psykisk ohälsa, blandmissbruk, svåra levnadsförhållanden med risk för olyckor och våld ofta spelar större roll för sjukligheten än preparaten i sig (9). Avgiftningar, vård av psykiatriska problem och vård av andra komplikationer som följd av narkotikamissbruk sker inom sjukvården. Som framgår av figur 18 har antalet personer som vårdats för narkotikadiagnoser ökat något de senaste åren både för män och för kvinnor. Resultaten från de tidigare nämnda kartläggningarna av antalet personer i så kallat tungt missbruk (se avsnittet ”tungt missbruk”) från 1979, 1992 och 1998 visade vid alla tre tillfällen på att andelen kvinnor med tungt missbruk utgjorde ungefär 25 procent. Som framgår av figur 18 har andelen kvinnor som vårdats för narkotikadiagnoser däremot legat på mellan 35–40 procent. Utifrån de uppgifterna är kvinnor över- 14 Prevalens avser här förekomsten av narkotikaanvändare 36 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 Antal per 100 00 invånare 150 100 50 0 -98 -99 Män -00 -01 Kvinnor Figur 18. Antal män respektive kvinnor per 100 000 invånare representerade i sjukvården vad gäller vård för narkotikadiagnoser. Det bör framhållas att den här typen av statistik är svårtolkad, bland annat eftersom antalet psykiatriska kliniker i Sverige i stort sett halverats under de senaste 20 åren. På en del håll har man i stället byggt ut den öppna psykiatriska vården. Infektionssjukdomar Olika studier pekar mot att omkring 90 procent av de personer som har ett problematiskt narkotikabruk (tungt missbruk) injicerar narkotika. Olika typer av infektionssjukdomar är mycket vanliga bland dessa, och hepatit C är den vanligaste. I en undersökning av deltagarna i sprutbytesprogrammet i Malmö visade det sig att närmare 90 procent smittats av hepatit C (46). Av alla som smittades av hepatit C 1997–2006 beräknar Statens smittskyddsinstitut (SMI) att närmare 60 procent smittats genom intravenös narkotikaadministration. Antalet fall ökade dramatiskt mellan 1990 och 1992 för att sedan stadigt minska fram till 2006, för att därefter svagt öka igen fram till och med 2007 (62). Cykliska förlopp av det här slaget när det gäller insjuknande är välkända för hepatit och många andra infektionssjukdomar. Sannolikt beror det på att majoriteten av de smittade utvecklar immunitet. En ny smittvåg bryter ut när -02 -03 -04 05 -06 som vårdats inom sjukvården med narkotikadiagnoser mellan 1998 och 2007 (19). -07
Page 1 and 2: Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4: © StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6: Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9: Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11: expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13: triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15: edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17: De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87:
Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89:
Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91:
sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93:
handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95:
Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97:
61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99:
123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100:
183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104:
Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106:
cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108:
att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110:
En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112:
muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114:
andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116:
har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118:
möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?