Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

• Lek och beröm: syftar till att stärka relationen mellan föräldrar och barn samt öka barnens positiva beteenden. • Gränser, ignorera och konsekvenser: syftar till att utveckla strategier hos föräldrarna för att minska och undvika problembeteenden hos deras barn. Varje utbildningsträff följer en viss struktur enligt en manual. Deltagarna tittar tillsammans på ett antal förinspelade videosekvenser på föräldrar och barn i olika sampelsituationer. Därefter följer diskussioner i gruppen där viktiga principer för bra föräldrastrategier sammanfattas. Föräldrarna får sedan rollspela olika situationer och träna på att använda sig av principerna. Föräldrarna får varje vecka till hemuppgift att träna de strategier som diskuterats i gruppen. Mellan träffarna ringer gruppledarna föräldrarna och följer upp hemuppgiften. Gruppledarna förstärker framgångar och diskuterar hur föräldrarna ska ta sig förbi hinder och motgångar. Från och med tredje gruppträffen ringer dessutom föräldrarna varandra för att stödja varandra eller söka råd och tips. Programmet har utvärderats i ett flertal studier från USA, Kanada, Storbritannien och Norge, bland annat i två stora randomiserade studier från 2002. Studierna visar på statistiskt signifikanta effekter i form av minskade beteendeproblem hos barnen (78). En svensk utvärdering genomfördes 2006 vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, också den med goda resultat för barnens beteende (80). Inom ramen för Statens folkhälsoinstituts årliga kartläggning av kommunernas alkohol- och drogförebyggande arbete angav 21 kommuner att man arbetade med metoden 2007 (25). Farstaprogrammet Karl Ljungström presenterade 1986 Farstametoden mot mobbning. Ljungström arbetade då som mellanstadielärare i Stockholmsförorten Farsta. Metoden handlar om att skolan i första hand ska lösa problemen med mobbning när de uppstår. Ansvaret för samtliga åtgärder, som ska vidtas i en särskild ordning, vilar på ett behandlingsteam på skolan. Behandlingsteamet, som består av 2–5 personer (lärare, fritidspersonal och elevhälsopersonal), genomför det första samtalet med den som angetts som offer. Syftet är att få reda på vilka mobbarna är, hur mobbningen ser ut, var den äger rum, när, hur ofta samt hur länge mobbningen pågått. Så snart som möjligt genomförs samtal med mobbarna en och en. Minst två medlemmar av behandlingsteamet är närvarande vid de enskilda samtalen med de misstänkta mobbarna. Efter konfrontation med mobbarna om vad som har hänt försöker man få dem att samarbeta för att mobbningen ska upphöra. Efter en till två veckor genomförs ett uppföljningssamtal för att ta reda på om mobbningen har upphört. Det är först efter detta samtal som man kan och bör informera mobbarnas föräldrar, enligt metoden. Den utsattas föräldrar informeras i allmänhet i samband men det första samtalet (81). Myndigheten för skolutveckling 11 ska låta utvärdera programmet i en kvantitativ och kvalitativ effektstudie inom ramen för ett regeringsuppdrag om förebyggande åtgärder mot mobbning (U2007/1205/) (82). I Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 uppgav runt två tredjedelar av skolorna att de använde sig av Farstaprogrammet i någon form (81). Friends kompisstödsmodell Stiftelsen Friends sprider en kompisstödmodell som används i skolan. I modellen utses ett antimobbningsteam på skolan med minst fyra vuxna. Som introduktion utbildas all skolpersonal, därefter får samtliga elever och lärare se en teaterföreställning om mobbning och kränkande behandling, i syftet att väcka motvilja mot och diskussion om mobbning. Två personer i varje klass tillfrågas, efter att ha valts av eleverna i en sluten omröstning, om de vill fungera som klassens kompisstödjare. Det ska helst vara en flicka och en pojke. Kompisstödjarna ska föregå med gott exempel och får inte själva mobba, trakassera eller retas. Kompisstödjarna har kontakt med de 11 Myndigheten för skolutveckling (MSU) upphörde den 1 oktober 2008. En stor del av den verksamhet som MSU bedrivit har gått över till Skolverket. bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete 2007 11
andra eleverna på ett sätt som aldrig vuxna kan få. De ska verka för bättre stämning och de ska ge stöd till lärarna i form av idéer. Alla kompisstödjare får en heldagsutbildning av Friends. Modellen kan också tillämpas i förskolan samt år 1 och år 2 på grundskolan. Då utbildas hela gruppen eller klassen i Friends modell genom lekfulla teater- och situationsövningar (81). Myndigheten för skolutveckling 12 har granskat utvärderingar och undersökningar av resultat av programmet men funnit svårigheter att genom dessa finna vetenskapliga belägg för effekter av programmet (83). Myndigheten ska låta genomföra en kvantitativ och kvalitativ effektstudie av Friends kompisstödmodell inom ramen för ett regeringsuppdrag (U2007/1205/) (82). Friends har hittills arbetat på cirka 1 400 skolor, av vilka ungefär 900 var aktiva Friendsskolor 2007. Förebyggande och främjande verksamhet för unga i riskmiljöer och utvecklingen av drogfria mötesplatser I regleringsbrevet för 2006 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en satsning på förebyggande och främjande verksamhet för unga i riskmiljöer och att utveckla drogfria mötesplatser. Satsningen löper under en treårsperiod och inriktas på förebyggande och främjande verksamheter för att minska risken för ungdomar att hamna i kriminalitet, missbruk eller socialt utanförskap. Dessutom ska man utveckla drogfria mötesplatser för ungdomar i åldern 15−20 år (84). Verksamheterna har tagit olika uttryck i olika delar av landet. De nya mötesplatserna som har vuxit fram benämns exempelvis Ungdomens hus, träffpunkter och kulturhus (85). Här kan kommuner men även ideella organisationer och stiftelser vara huvudmän. Det finns också fritidsgårdar och fritidsverksamheter som lokaliseras till skolan. I Landskrona arbetar Ungdomshuset Nova mot segregering genom att bjuda in till 12 bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete 2007 möten och i Göteborgs centrum jobbar mötesplatsen för unga, Meeths, med att unga själva ska forma sin fritid (86, 87). Ett annat exempel är två skolor i Norrbotten där man genomfört insatser för att legitimera elevernas fritidsaktiviteter. Bland annat har man engagerat idrottsföreningar vid temadagar för att intressera elever och föreningar i lokalsamhället för varandra. Detta för att integrera elevernas fritidsaktiviteter i lokalsamhällets vardag. Några kommuner har fått stöd för att utveckla uppföljningsmetoder för att kunna avläsa resultat och effekter i sina satsningar (88). Ungdomsstyrelsen ska göra en särskild uppföljning och utvärdering av de nya mötesplatserna som etableras, samt genomföra en forskningsöversikt kring de samhällsekonomiska effekterna av förebyggande och främjande ungdomsarbete (89). En processutvärdering av hela satsningen genomförs också av Ersta Sköndal Högskola. En slutrapport ska redovisas till Regeringskansliet senast den 3 november 2008. I en processutvärdering som genomförts i Norrbotten har intervjupersoner uppgett att elever med många riskfaktorer har tagit del av projektet på ett sätt som de inte gör vid andra skolaktiviteter och att de har visat engagemang vid de aktiviteter som har genomförts, bland annat genom att komma tidigare till skolan och hjälpa till att ställa i ordning (90). Över 3 700 personer har involverats i kompetensutveckling i över hälften av landets kommuner (91). Till största del har fritidsledare deltagit men även socialarbetare och på sina håll även polisen. Drygt trettio drogfria mötesplatser har fått stöd, både kommunala och ideella. Ett åttiotal projekt inom den ideella sektorn har fått stöd. Föräldrakraft Föräldrakraft grundar sig på det amerikanska programmet Iowa Strengthening Families Program (ISFP) 13 och har i Sverige utvecklats av Birgitta Kimber vid Örebro universitet. Programmet har ingått i den verktygslåda som under året använts i Statens folkhälsoinstituts nationella 12 Myndigheten för skolutveckling (MSU) upphörde den 1 oktober 2008. En stor del av den verksamhet som MSU bedrivit har gått över till Skolverket. 13 Det är bara Föräldrakraft för åldersintervallet 10–14 år som grundar sig på ISFP.
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19:
Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21:
slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23:
fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25:
Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27:
av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29:
Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31:
Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33:
Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35:
av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37:
Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39:
ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41:
Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43:
Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45:
Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47:
Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49:
karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51:
Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53:
SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55:
innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57:
Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59:
kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61:
som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 115 and 116: har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120: domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122: anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124: erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126: dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128: 54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130: 111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131: Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?