Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 liga, lokala eller mer oregelbundet genomförda undersökningar. Narkotikaerfarenhet generellt i befolkningen Sedan 2004 har Statens folkhälsoinstitut årligen studerat cannabisanvändning i befolkningen. Folkhälsoenkäten från 2007 redovisar att 10 procent av den vuxna befolkningen mellan 16 och 84 år anger att de provat cannabis någon gång. Andelen män som svarat att de testat cannabis är dubbelt så stor som andelen kvinnor, 14 procent av männen och 7 procent av kvinnorna angav att de hade provat 2007. Detta ligger i linje med könsfördelningen i andra undersökningar (16). Under 1990-talet genomförde Temo och Sifo riksrepresentativa undersökningar om cannabiserfarenhet bland vuxna. Resultaten från dessa redovisas tillsammans med resultaten från Folkhälsoenkäten i diagrammet i figur 11. Undersökningarna har genomförts på delvis annorlunda sätt och jämförelser mellan resultaten måste därför tolkas med försiktighet. I Temos och Sifos undersökningar ställdes frågor om narkotikaanvändning medan respondenterna i Folkhälsoenkäten svarat på frågor om cannabis. Men i de allra flesta fall gällde erfarenheten cannabis, runt 1–2 procent uppgav att de provat amfetamin -97 Temo och Sifo: Män 15–75 år (narkotika) Temo och Sifo: Kvinnor, 15–75 år (narkotika) FHI: Män, 16–64 år (cannabis) -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 FHI: Kvinnor, 16–64 år (cannabis) Figur 11. Andelen män och andelen kvinnor i befolkningen som uppger att de någon gång provat narkotika (1988–2000) och cannabis (2004–2007) enligt två olika riksrepresentativa undersökningar (9) (16). -05 -06 -07 respektive kokain medan övriga narkotikasorter förekom i ännu mindre utsträckning (9). Den experimentella användningen av cannabis har med stor sannolikhet ökat under 1990-talet till början av 2000-talet. Däremot pekar resultaten från Folkhälsoenkäten på att cannabiskonsumtionen i befolkningen varit stabil de senaste åren. Det mer regelbundna bruket är betydligt ovanligare än det experimentella. Av männen och kvinnorna mellan 16 och 84 år är det två respektive en procent som anger att de har använt cannabis det senaste året (16). I flera undersökningar kan man se tydliga regionala skillnader i drogvanorna. Erfarenhet av narkotika är i allmänhet dubbelt så vanligt i storstadsområden som på mindre orter och i glesbygden. En jämförelse av konsumtionen under de senaste 12 månaderna efter H-region 9 visade att det är betydligt vanligare att ha använt cannabis om man bor i Stockholmsområdet än om man bor i glesbygd. Detta gäller såväl skolungdomar som vuxna (se figur 13) (16). Narkotikaanvändning bland ungdomar och unga vuxna CAN har undersökt narkotikaanvändningen bland skolelever sedan början av 1970-talet. Resultaten 9. H-regioner delas in efter kategorierna storstadsområde (Stockholm, Göteborg och Malmö), större städer, mellanbygd, tätbygd och glesbygd. Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 29 NARKOTIKA
NARKOTIKA Procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2004 2005 2006 2007 FHI: Män, 16-64 år, provat cannabis senaste 12 månaderna FHI: Kvinnor, 16-64 år, provat cannabis 12 månaderna FHI: Män, 16-64 år, provat cannabis senaste 30 dagarna FHI: Kvinnor, 16-64 år, provat cannabis 30 dagarna Figur 12. Andelen män och andelen kvinnor i befolkningen som uppger att de provat cannabis (2004–2007) senaste året respektive senaste 30 dagarna (16). visar att andelen ungdomar i årskurs 9 som provat narkotika var högst i början av 1970-talet (se figur 14). År 1971 svarade 14 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna att de någon gång provat narkotika. År 2007 var motsvarande andelar 6 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna i årskurs 9. Av de svarande uppger mellan 3 och 4 procent att de använder narkotika regelbundet och denna andel har inte sjunkit under 2000-talet trots att det tillfälliga bruket har minskat under samma period. Normalt är det tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors narkotikaerfarenhet men den skillnaden finns knappt mellan pojkar och flickor i nionde klass. Könsskillnaderna tycks börja göra sig gällande först i gymnasieåldern (10). Även om data för 2007 visar på en fortsatt nedåtgående trend så tyder den senaste skolundersökningen i Stockholm på en viss ökning av det experimentella narkotikabruket. Den gradvisa nedgången i användningen av narkotika i Stockholm har alltså brutits, men det är ännu för tidigt att säga om det också innebär att den långsiktiga trenden vänt (39). I figur 14 kan vi också se att bland mönstrande pojkar i 18-årsåldern har erfarenhet av narkotika minskat sedan 2002. Under 2006 uppgav 13 procent att de använt narkotika, vilket kan jämföras 30 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 Andel som brukar cannabis senaste året i förhållande till riket Högre andel (statistiskt säkerställd) Högre andel Genomsnitt i riket Lägre andel Lägre andel (statistiskt säkerställd) Figur 13. Andelen av befolkningen (16–84 år) som brukat cannabis senaste året fördelat på H-region 2004–2007 (16). med 2002 då nästan 18 procent sade sig ha provat narkotika (40). Undersökningen upphörde 2007 eftersom mönstringsverksamheten nu omfattar betydligt färre individer och inte längre kan antas återspegla mönster bland unga män i 16–17-årsåldern. Uppgifterna från värnpliktsundersökningen kan jämföras med data från gymnasiets årskurs två. Under 2007 uppgav 17 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna att de provat narkotika. Uppgifter om narkotikavanor bland gymnasister började samlas in 2004 och situationen har inte förändrats i någon större utsträckning sedan dess. Bland gymnasieeleverna uppger cirka 4 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna att de använder narkotika regelbundet (10). I både undersökningen av mönstrande och av skolelever är andelen narkotikaanvändare störst i storstadslänen och särskilt i storstadskommunerna, en trend som varit stabil ända sedan 1970-talet. Även bland universitetsstudenter har narkotikaanvändningen undersökts. I en studie som genomfördes vid fyra högskolor/universitet i Sverige 2003 uppgav 27 procent av studenterna att de hade använt narkotika någon gång i livet. Av dessa uppgav knappt 10 procent att de hade
Page 1 and 2: Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4: © StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6: Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9: Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11: expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13: triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15: edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17: De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81:
Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83:
åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85:
Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87:
Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89:
Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91:
sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93:
handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95:
Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97:
61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99:
123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100:
183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104:
Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106:
cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108:
att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110:
En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112:
muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114:
andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116:
har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118:
möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?