Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En nationell utvärdering av <strong>Statens</strong> väg- och<br />
transportforskningsinstitut (VTI) pågår. Resultatet<br />
väntas presenteras 2009. I dag arbetar cirka<br />
85 procent av landets kommuner enligt Skelleftemodellen,<br />
som dock benämns på olika sätt runt<br />
om i landet (50, 51).<br />
Störa langningen<br />
Störa langningen är en kampanj som startade<br />
som ett samarbete mellan Alkoholkommittén och<br />
tio kommuner i <strong>Sverige</strong> <strong>2007</strong>. Kalmar län fungerade<br />
som pilotkommun och kampanjen spreds<br />
sedan vidare till tio nya orter i landet. Syftet var<br />
att störa langningen till ungdomar genom att öka<br />
vuxnas benägenhet att tipsa polisen vilket i sin<br />
tur skulle leda till fler tillslag mot langare. Ett<br />
annat syfte var att få vuxna att bli mer restriktiva<br />
till ungdomsdrickande. Målgruppen var föräldrar<br />
och andra vuxna. För att delta ställdes krav<br />
på kommunerna:<br />
• Kommunen skulle ha utarbetat en strategi för<br />
sitt alkoholpreventiva arbete och ha planer för<br />
att angripa problemet med den illegala försäljningen<br />
av utlandsalkohol.<br />
• Informationsinsatsen skulle inte vara en isolerad<br />
företeelse, utan en del av insatserna mot<br />
langning.<br />
• Kampanjen skulle vara politiskt förankrad i<br />
kommunen och länspolismyndigheten skulle<br />
stå bakom den (12).<br />
Stockholms stads utrednings- och statistikkontor<br />
(USK) fick i uppdrag att utvärdera verksamheten<br />
hos kommunmedborgarna. Resultat från telefonintervjuer<br />
i Kalmar visade att kampanjen haft<br />
stor genomslag i medierna och av de tillfrågade<br />
hade 95 procent uppmärksammat någon del av<br />
kampanjen (12). Även i Lund (52) fick kampanjen<br />
stort genomslag. Av de lundabor som tillfrågades<br />
via telefon hade 88 procent uppmärksammat<br />
den. En stor majoritet, 94 procent, ansåg att<br />
det var mycket eller ganska positivt att samhället<br />
gjorde en kampanj som denna. Däremot ökade<br />
inte lundabornas benägenhet att anmäla misstanke<br />
om langning till polisen och endast ett tips<br />
föranledde tillslag. Under <strong>2007</strong> genomfördes<br />
kampanjer i flera andra kommuner i <strong>Sverige</strong> med<br />
liknande resultat, det vill säga stort genomslag i<br />
8 bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete <strong>2007</strong><br />
medierna men få tips till polisen föranledda av<br />
kampanjen (53–59).<br />
Tobacco’s children<br />
Under <strong>2007</strong>–2008 genomför Plan <strong>Sverige</strong> tillsammans<br />
med A Non Smoking Generation<br />
kampanjen Tobacco’s children. Syftet är att uppmärksamma<br />
de negativa konsekvenserna som<br />
tobaksodlingarna och tobaksbruket för med sig<br />
för utvecklingsländerna. Genom kampanjen har<br />
ett skolmaterial tagits fram. Materialet är riktat<br />
till högstadieelever och gymnasieelever samt<br />
skolpersonal. Fokus är att samtala om tobak på<br />
ett helt nytt sätt som inkluderar ekonomi, politik,<br />
miljö, makt och mänskliga rättigheter (60, 61).<br />
Trafiknykterhetsprojektet Death Trip<br />
Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF)<br />
startade 2002 trafiknykterhetsprojektet Death<br />
Trip. Syftet är att förändra attityden till rattfylleri<br />
bland ungdomar samt att öka kunskapen om hur<br />
de ser på rattfylleri. Deltagare är skolelever som<br />
får fördjupa sig i området alkohol och bilkörning<br />
och sina jämnårigas syn på detta. Eleverna ska<br />
också utforma förslag på åtgärder och aktiviteter<br />
för att påverka attityderna kring rattfylleri. Projektet<br />
resulterar i nya infallsvinklar på hur rattfylleri<br />
bland ungdomar kan förebyggas och förhindras.<br />
Sedan projektet påbörjades har cirka 7 000<br />
elever i 220 klasser varit engagerade (62, 63).<br />
Unga tobaksfria inspiratörer<br />
Stiftelsen En rökfri generation rekryterar, anställer<br />
och utbildar unga inspiratörer i åldern 19–23<br />
år. Inspiratörernas uppgift är att göra klassbesök<br />
i årskurs 5−9 och på gymnasiet. Med hjälp<br />
av övningar, diskussioner och rollspel får ungdomarna<br />
möjlighet att säga nej till tobak och se<br />
värdet av att vara tobaksfri. I stället för att tala<br />
om tobakens skadeverkningar lyfts fördelarna<br />
med att vara tobaksfri fram. Stiftelsen utbildar<br />
dessutom skolpersonal, föräldrar, fritidspersonal,<br />
politiker och tjänstemän. Programmet Unga<br />
tobaksfria inspiratörer vidareutvecklades inom<br />
Folkhälsoinstitutets tobaksuppdrag 2003–2005 i<br />
samarbete med Järfälla kommun, Gotlands kommun<br />
och Kronobergs län till ett flerkomponentsprogram<br />
(61, 64). År 1997 utvärderades effekten
Change language